10 april 2009

Maktlös och omgiven av synd

Utdrag ur en Långfredagspredikan på ordrik.
Simon som var från Nordafrika (Cyrene) kommer resande från landet och tvingas bära Jesu kors. Vilket senare blev en förebild för hur en kristen skall vara – beredd att hjälpa, villig att bära andras bördor. Men också beredd att utstå och lida. Är Du och jag beredda?

Man kastar lott om hans kläder. Den som kan beröva en människa hennes kläder, tar ifrån henne det lilla skydd mot en obarmhärtig omvärld hon har, förnekar hennes värde. Människan visas maktlös och utan värdighet.

Jesus ska dö bland förbrytare och rövare. Han spikas på korset, och med honom spikas varje mänsklig brist, vår brist, vår synd: svek, lögn, hat, avund, övergrepp, tortyr, våld. Han ser till att det naglas fast för att vi ska bli fria.

Ändå väljs Jesus ut för allas hån och förakt. Hjälp dig själv! Stig ner från korset! Så vill man också i den billiga segern över Jesus uppställa bevis, man vill övertyga alla om att han som hjälpte andra – i själva verket är maktlös och hjälplös. Han förmår ingenting, tycks de säga. Och på så vis angriper de Gud som sänt Jesus. Så detta att håna Jesus och tron är inget nytt. Redan på Golgata stiger förakt, rädsla och hat fram. Inte ens vi går fria. Så långt predikan...

Så här skriver Evangelisk Lutherska kyrkan i Finland om Långfredagen:
Långfredagens budskap lyder: Kristus har dött
för oss. Han försoningsverk är fullbordat. Därför
är detta en stor dag i kristenheten. Detta
märks redan i benämningarna på olika språk. I
de slaviska språken och också i ungerska och
estniska används beteckningar som betyder
”den stora fredagen” (t.ex. estniska Suur reede).
Den engelska beteckningen Good Friday, ”den
goda fredagen”, leder tankarna till försoningens
dyrbara gåva. I de romanska språken talas
det om ”den heliga fredagen” (t.ex. franska
Vendredi saint). Det tyska ordet Karfreitag tar
fasta på den sorg som är förknippad med korsfästelsen
(prefixet kar- betyder sorg i gammal
tyska). Benämningen ”långfredag” finns i olika
versioner endast i de nordiska länderna.
Långfredagens bibeltexter följer händelserna
på Golgata ända från korsfästelsen fram
till Jesu död. Klockan 15 kan man fira minnet
av Jesu dödsstund (se Andakt vid Jesu dödsstund
i gudstjänstboken). Långfredagens kvällsgudstjänst
har traditionellt ägnats åt Kristi begravning.
Gud har helgat också vår egen grav
till ett vilorum.

1 kommentar:

  1. Men som du och kanske Evanglisk Lutherska kyrkan i Finland vet, så är ordet "Långfredag" ett synnerligen gammalt ord som faktiskt inte har nordisk bakgrund eller tillkommit under 1800-talet utan är ett anglosaxiskt ord före år 1000, det vill säga före kristendomen kom hit till Norden. Dagen hette då "langa frigedaeg".
    Detta kan man läsa om både i Peter Wieselgrens Svenska kyrkans sköna litteratur och i Elof Hellquists Svensk Etymologisk Ordbok.

    Bästa påskhälsningar i tron på Honom som ger oss seger över synd och död,

    från
    Arne
    sunnerboensis

    SvaraRadera