12 februari 2011

Klass 9A på Mikaelsskolan kunde ha varit lysande

Klass 9 A på Mikaelsskolan kunda ha sett helt annorlunda ut. Förmodligen hade man kunnat ha lysande resultat i sin undervisning. Om inte politikerna stoppat den positiva utvecklingen. Så vem bär ansvaret för de dåliga resultaten?

Är det verkligen lärarna som haft modet att exponera sig och sina svagheter för hela svenska folket? Ska de verkligen få hela skulden?

Att knappast någon berättar denna del av historien kan tyckas märkligt. Men det skulle förmodligen allvarligt genera en och annan politiker och ett speciellt politiskt parti. Därför ligger locket kvar och still.

Karl-Johans skola i Örebro kom till enbart för att man stoppade den musikprofil som skolan hade fått. Men det ansågs elitistiskt och diskriminerande att ha en kommunal skola med musikprofil! På Karl-Johans skolas hemsida kan man om historien läsa följande:
Karl Johans skola startade i augusti 2000. Bakom starten låg en mycket lång process. Den musikprofil skolan har, hade sju år tidigare startats på Mikaelskolan. Bakom startandet låg tre lärare på skolan; Elsemarie Hallqvist, Kerstin Moll och Kjell Lund. Första året gick 25 elever på skolan i musikprofil. Successivt ökade antalet elever till drygt 200 och för närvarande går 535 elever på skolan.
Mikaelskolan är en kommunal skola och kommunen var under denna tid inte intresserad av att utveckla olika skolprofiler. Samma grupp lärare som ovan, tillsammans med en stor grupp föräldrar kämpade under många år för att profilen skulle stanna inom kommunen. När man i slutet av 90-talet insåg att detta inte skulle gå, undersökte man möjligheterna att starta en fristående verksamhet.


När Karl-Johans skola öppnade i augusti 2000 hade man redan 340 (!) elever.

Att historien i efterhand inte är alldeles bortglömd lokalt visar även en ledare i Nerikes Allehanda den 14/9 2010. Där skriver man bl a följande:
På 90-talet svängde det om Mikaelskolan i Örebro. Musikprofilen lockade elever från hela kommunen. I dag är situationen den omvända. Föräldrar och barn i grannskapets villakvarter väljer bort skolan. Kvar blir eleverna från de omkringliggande områdena med hyreshus. Få elever på Mikaelskolan har i dag helsvensk bakgrund...
Den framgångsrika musikprofilen på Mikaelskolan stötte på motstånd från det dåvarande socialdemokratiska styret i Örebro. Följden blev Karl Johans skola, en friskola. På så vis var Socialdemokraterna i Örebro med och skyndade på den utveckling som borgerliga partier drev av ideologiska skäl
.

Av de två citerade källorna ovan förstår man att framväxten av friskolor inte bara drivs av drömmar om vinst. Ibland har man rent av blivit bortschasade av besser wissrar i kommunerna!

Om denna historiska bakgrund skrivs i landets tidningar ingenting just nu trots att TV-programmet från Mikaelsskolan i Örebro visar på oerhörda problem i skolan. Karin Thunberg är en av dem som kommenterar programmet. Hon och alla andra intresserade borde kunna utvinna ännu mera i sina reflektioner om skolan om de fick hela denna bakgrund och detta sammanhang klart för sig!

1 kommentar:

  1. Hur kan en skola lyckas om lärarna lâter eleverna bestämma? Lektionen börjar när barnen är klara, hörlurar pâ öronen, mobiltelefonen pâ etc. Hur kan en lärare ha mössa pâ sig dâ de har lärarmöte? Han försöker ligga pâ elevernas kompisnivâ och det är det stora problemet. Svenska ungar mâste lära sig att respektera vuxna. Sâ är det inte idag. Därför misslyckas undervisningen eftersom lärarna inte har den rätta auktoriteten och barnen är respektlösa. Grunden till allt misslyckande kommer frân barnens hem där föräldrarna inte heller har lyckats med att visa var skâpet ska stâ!
    Tessan

    SvaraRadera