11 mars 2014

Ur askan stiger konsten fram

Konstnären Einar Forseths namn dyker upp i många sammanhang. På vykort kan det finnas. På teckningar och målningar. Han har formgivit och dekorerat porslin från Lidköping. Utsmyckat kyrkorum och Gyllene salen i Stockholms stadshus. Till och med i Kyrkornas Världsråds sessionssal i Genève finns en gigantisk bildväv av Forseth.

En servis med bilder av djuren och arken tillhör det Forseth gjorde för Lidköping. Min familj har bara några enstaka tallrikar. Men tro mig. Varenda loppmarknad och antikaffär brukar få besök i jakten på tavlor, porslin och vykort. Av Einar Forseth!

Tro det eller ej, men i katedralen i Coventry, den som byggdes efter andra världskriget, där finns han rikligt representerad. Där han gjort ett fantastiskt mosaikgolv i ett Enhetens kapell. Dessvärre är detta rum belamrat med allsköns stolar och skärmar så att golvet inte alls kommer till sin rätt! Rummet är möjligt att använda för människor av olika tro och övertygelse. Men golvet speglar fullödigt den kristna symboliken.


Där finns bilder för evangelisterna och i centrum den Helige Ande. Einar Forseth har för denna katedral också gjort fem kyrkfönster förställande bland andra S:t Botvid och S:t Sigfried.



Katedralens arkitekt, Basil Spence berättar i ett avsnitt i boken Phoenix at Coventry (återgivet i Ingrid Böhn-Jullanders bok: Einar Forseth. En bok om en konstnär och hans verk) om mötet med Forseth. Konstnären kom som en komet med en svans av eld. Han ville göra något för katedralen. Svenskarna skulle betala, sa han. Mer finns att läsa i nämnda bok om Forseth.

När något förstörts väcks inte sällan lusten att bygga upp. Säkerligen kommer det engagemanget att även växa i styrka runt Vintrosa kyrka strax utanför Örebro som så sorgligt brann. Kyrkan restaurerades för inte så länge sedan och hade blivit ett mycket tilltalande kyrkorum där gammalt och nytt fick samspela. Einar Forseth fanns inte företrädd där vad jag vet, men väl ett verk av Bengt Olof Kälde. Vad som ska uppstå ur askan vet man ännu inte. Men nya möjligheter för kyrkan och konsten öppnar sig med all säkerhet!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar