18 maj 2015

Gud till ära, församlingen till uppbyggelse

I mer än tio år har Olaus Petri församling i Örebro varje vår ordnat en uppbyggelsehelg. Det har varit ett sätt att både få mer av undervisning men också av gudstjänst, bön och lovsång. Under många år reste ett antal församlingsmedlemmar iväg för att delta i retreater och kom tillbaka stärkta och uppbyggda. De hade upplevt något som berikade och fyllde på. Så var det också för dem som for iväg för att delta i konferenser och möten där den kristna tron och gemenskapen fördjupades.

Den iakttagelsen, att människor som åkte iväg blev stärkta och mognade i sin tro, gav idén att på hemmaplan erbjuda något av det man kunde få del av på dessa retreater och konferenser. Dessutom, om församlingen skulle stärkas och växa, behövde också enskilda människor själva utvecklas och mogna i sin tro. En uppbyggelsehelg kunde erbjuda både föredrag och undervisning men också ge möjlighet att tillsammans be och fira gudstjänst.

De första försöken innebar att vi arrangerade en helg som startade en fredagskväll och avslutades med ett samtal efter söndagens högmässa. Men redan efter några år stod det klart att fler kunde följa med om vi började med en mässa mitt på lördagen och avslutade med en summering efter högmässan och kyrkkaffet på söndagen. 

En förberedelsegrupp såg till att inbjuda talare och arrangera seminarier. Dessutom förbereddes ett antal gudstjänster. Förarbetet var vare sig tungt eller svårt. Tvärt om gick det förvånansvärt lätt och smidigt att få talare och andra medverkande att ställa upp. Kanske för att idén att en församling skulle erbjuda detta på hemmaplan verkade tilltalande. 

Året 2008 valde vi temat: Tro trots allt och då utformades helgen på följande vis:
11.30 Mässa i Olaus Petri kyrka

12.15 Lunch (kräver anmälan)

13.00 Huvudföredraget: Tro trots allt - Liselotte J Andersson
Därefter samtal med föredragshållaren. I församlingshemmet

14.4515.30 Samtalsgrupper i kyrkan och församlingshemmet
Ifrågasatt Tro
Min väg till tro 
Tro när det mörknar på färden 
Tro tar sig ton 
Ungdomsprogram 

15.30 Förfriskning

16.0016.45 Grupperna upprepas (utom ungdomsprogrammet)

17.00 Vesper i kyrkan

18.00 Enkel kvällsmat i församlingshemmet

19.00 Föredrag: Att leva i tro - syster Veronica

20.30 Lovsångs- och förbönsgudstjänst. Lovsångsklang som omger möjligheten att gå till olika böneplatser i rummet. Några stationer erbjuder personlig förbön, med handpåläggning och smörjelse.

Söndag

10.00 Högmässa Syster Veronica predikar

Kyrkkaffe

12.00 Avslutande samtal om hur vi detta år arbetar vidare med frågor om uppbyggelse och andlig mognad i vår församling, i vårt kontrakt, i vårt stift…

I inbjudan försökte jag mig på att komprimerat förklara varför en uppbyggelsehelg hade något att erbjuda. Tankleden blir därför möjligen något rumphuggna, Men det får man leva med...

Varför en uppbyggelsehelg?
Tro behöver sällskap. Inte för att jämföra sig med andra utan för att få inspiration av mötet i församlingen med andras andliga upplevelser.
Vår tro behöver näring från Guds ord och den behöver mötet med den levande Kristus för att kunna andas. Tro växer och utvecklas genom mötet med Gud. Men får den mest ligga obrukad kan den förtvina och dö. Därför inbjuds du att leva i din tro genom att vara med i församlingens gemenskap. Kom som du är och låt dig inspireras!
Tro trots allt är temat för årets uppbyggelsehelg. Trots allt? Trots att det i vår tid är så många som tar avstånd från kristen tro så håller vi fast vid vår övertygelse. Trots ateistiska angrepp, som i flera aktuella antireligiösa böcker, tror vi. Trots att kristen tro kan framställs som otidsenlig och förlegad vill vi tro. Trots att gudstjänstfirarnas antal på många håll går ner så tror vi. Trots all ondska och kärlekslöshet tror vi. Trots allt tror vi!

Mitt i en värld där avgörande händelser och inflytelserika tankeströmmar tycks peka på att tron inte spelar någon roll – där upptäcker vi andra tecken som stärker vår tro. Vi tar emot var dag som en gåva och vet att Guds nåd är ny var morgon. Där godhet och kärlek omsätts i tjänande och handling ser vi tecken på Guds närhet. Där rättvisa sker lyser Guds rike fram. Där människor får hopp och mod att försvara människans värde och värdighet är Herren Jesus Kristus nära. Där bön och meditation får utrymme och gudstjänstens lovsång till Gud inte tystnar, där växer tron.

Sådan är vår tro, en tro som vågar trotsa, som står fast, som inte styrs av modenycker eller tyckandets vindkantringar. En tro trots allt.

Några andra teman som helgen har haft är: Den bedjande kyrkan, Jesus i vår mitt, Guds avbild, Känn ingen oro - Anden Tröstaren, Att lova Gud...

Så gjorde man i Olaus Petri. Genom att berätta här på stillsam kanske någon mer församling vill försöka sig på något liknande. Jag är samtidigt säker på att det finns många exempel på motsvarande satsningar. Gud till ära, församlingen till uppbyggelse.

2 kommentarer:

  1. Det beror på vad man menar med många - 10 st församlingar i vårt land?
    Men det borde bli en självklarhet i varje kristen församling, i större eller mindre utsträckning.
    Det vanliga tänkandet i Sv.Kyrkan är att var och en sköter sin tro, utan in-
    blandning. Tron är min privatsak! Så fel har det blivit. Vad kan vi göra???

    SvaraRadera
  2. Tack för exemplet!

    SvaraRadera