Med lögnen som vapen

Vad är det 59 miljoner amerikaner ser som många européer inte ser? Vad är det de hör som vi på denna sida Atlanten inte hör? Vad är det de uppfattar som går oss förbi? Något måste det vara eftersom de också har hört lögnerna, smädelserna, hämdgirigheten, hoten, kvinnoföraktet, sexismen och främlingsfientligheten. Allt detta till trots har de hos Trump och i det han sagt och gjort funnit något som vägt starkare. Att lögnen användes som vapen betydde inte så mycket... 

En insikt är att det finns en stor grupp väljare för vilka det Trump sagt inte varit stötande eller egendomligt eftersom de i grunden hållit med honom. Han har gett uttryck åt deras uppfattningar. Hans lögn har varit deras livslögn. Men det förklarar inte på långa vägar hans seger i presidentvalet.

En annan insikt är att oavsett vad Trump har sagt så sågs en röst på honom av många väljare som ett sätt att gå emot makthavare i Washington och i de olika staterna. Detta etablissemang av rika och mäktiga som även Trump egentligen som företagare och mångmiljardär tillhör. Men Trump sågade ledande politiker, mest demokrater men även ett antal republikaner, och bekämpade därmed dem man ute i landet hade tappat tron på. Det påpekas inte så ofta att detta så kallade etablissemang i staterna och på nationell nivå också är demokratiskt utsedda och folkvalda. Folket har på det sättet fått det etablissemang de valt och därmed förtjänat.

En tredje insikt är att de stora förändringar som ny teknik och globalisering leder till upplevts som ett hot understött och påskyndat av presidenten och i viss mån av kongressen och senaten. De gamla tillverkningsindustrierna har vacklat eller fallit. Och i spåren av ökade klimatinsikter har styrning mot alternativa energikällor slagit sönder företag och samhällen. Det har liksom inte varit tillräckligt att energiskiftet leder till mänger av nya arbetstillfällen.

En häpen värld har hört Trump nästan oemotsagd få kalla Hillary Clinton för brottsling och hota henne med fängelse. Han har med förakt kunnat tala om muslimer och mexikaner och beskyllt hela valsystemet för att vara riggat och byggt på fusk! Vanlig anständighet och respekt for all världens väg.  

Evangelikala kristna har inför Trumps kampanj stängt av sin moraliska kompass. Den har bara använts för att pejla hur det skulle kunna bli sedan och så beräknande kalkylerat med att slutresultatet ändå skulle gynna deras inställning till aborter och en rad andra frågor. Ändamålet har för evangelikala kristna helgat medlet. Utan att veta kan man misstänka att sättet att resonera har varit likartat i många andra kristna samfund.

I botten ligger värderingsfrågorna. Utgången av presidentvalet borde bli ett memento och en varningssignal för alla som i vårt land envisas med att hävda ”demokratiska värderingar” som något bärande och som det verkliga skyddet mot främlingsfientlighet och brist på solidaritet, sådant som demokratin i USA just nu låtit segra och lyft fram.

Så vad är det 59 miljoner amerikaner ser som många européer inte ser? Vad är det de hör som vi på denna sida Atlanten inte hör? Vad är det de uppfattar som går oss förbi? Vill vi undvika att hamna i samma situation behövs något mer än allmänt prat om demokrati. Vi ska inte sätta all vår tillit till staten, men inte heller hamna i misstrons gyttjiga dike. Konsten är att bygga ett samhälle som klarar påfrestningen av den omvälvande förändringar som kan drabba enskilda och stora grupper mycket hårt med arbetslöshet, brist på inflytande och med en växande upplevelse av alienation. Stabila och starka folkrörelser kan hjälpa till förutsatt att de lyckas samla människor över sociala klyftor och klassgränser. Ett svar i svaret är att vi behöver en kyrka fri från politisk styrning med en tro befäst i Skrift och lära som bekänns frimodigt och inte låter sig lockas av taktiska överväganden om politisk och världslig makt för att få sin vilja fram.

Läs gärna Susanna Popova som i dagens SvD bl a skriver.  "...den starke ledaren. När många förundras över den bristande kompetensen, det dåliga omdömet och det avhumaniserade språket hos sådana ledare, låter andra tron fylla luckorna. Rationalitet och respekt för demokratiska processer väger lätt mot behovet av att ha en tro på en politisk ledare. När den tron väl fyllt tomrummet är det inte särskilt lätt för andra partier att ta tillbaka det. För att lyckas måste dessa skapa en känsla av samhörighet och framåtrörelse i samhället, något annat att tro på."