15 oktober 2020

Makten i kyrkan och demkoratin

Margareta Winberg är citerad i dagens Kyrkans tidning med anledning av konflikterna i Härnösands stift där man försöker avsätta biskopen. Så här ser passagen med Winberg ut:

"Vissa tycker att det som sker nu i Härnösands stift är ett uttryck för en kyrka där partier och politiker har för mycket makt, kan du förstå kritiken?

- Nej det kan jag inte. Hur ska man veta var en person står värderingsmässigt om man inte tillhör en nomineringsgrupp med någon form av partikoppling?

- Vår representativa demokrati är den bästa form av demokrati, som vi känner. Den medverkar till att upprätthålla folkkyrkan, vilken jag är anhängare av. För övrigt är kyrkan fylld av politiska ställningstaganden, innehållet i uppdraget är ett tydligt uttryck för detta - om man väljer att se det."

Den första idén om att enbart via politiska grupper kan man veta var människor står värderingsmässigt är en grotesk förvrängning. Det är som om enbart politiska värdringar värdesätts till skillnad från livåskådningsgrundade värderingar. Det är som om politiken föregick den kristna tron och bekännelsen. Denna syn på partipolitik som vore det en välsignelse för kyrkan är både sentida och inskränkt! Dessutom har jag gång på gång under mitt långa liv i kyrkan stött på socialdemokrater som i sammanträden varit bundna av partilinjen och inte vågat annat, men privat och i enskilda samtal efteråt, bedyrat att de egentligen har en egen och annan åsikt!

Med orden "vår representativ demokrati" menas förmodligen den modell stat, region och kommun har i Sverige eftersom kyrkan i stort speglat en sådan modell. Uttrycket erkänner dock att det kan finnas andra former av representativ demokrati! Varför just "vår" form skulle vara den överlägsna och bästa diskuteras inte men det är enkelt att sluta sig till att även det beror på en speciell representativitet partipolitiska alternativ emellan. Självfallet visar enbart de kristna samfunden upp olika former av representativ demokrati och lägger man därtill de svenska folkrörelserna utan partipolitisk koppling finns det många varianter som är likvärdiga och välanvända.

Den representativa demokratin i kyrkan är snedvriden och gynnar politiska partier, som är organisationer utanför kyrkan och ofta livsåskådningsmässigt neutrala, och minimerar församlingarnas inflytande i sin egen kyrka. Svenska kyrkans modell är en avvikelse från modeller för demokrati som andra kyrkor brukar sig av. Om nu de egna modellen är så fantastisk varför tillämpar politikerna inte den inom anda samfund? Ska de historiska arvet efter Gustav Vasa, där "staten" kontrollerade en stor del av Svenska kyrkan och dess apparat, fortsätta hålla kyrkan i grimma i ännu många fler år? Det är tid att skala ner apparaten och byta form av representativ demokrati så att kyrkans basala och centrala nivå, församlingarna, får makten i den egna kyrkan!

Behöver det sägas att Margreta Winbergs kommentarer finns i en artikel om hur Härnösands stifts ledande kyrkopolitiker säger åt sina partikamrater att inte skriva på namninsamlingar till förmån för den biskop politikerna i stiftsstyrelsen vill avsätta?