25 februari 2021

Samtal som motverkar pandemins förskingring

Digitala samtal som undervisning, samtal och gemenskap i tider då församlingen lever i en ny form av förskingring (diaspora). Vilket bra initiativ för att hålla något levande som riskerar att tyna och sakta dö. I Olaus Petri församling i Örebro äger en serie samtal i fastan rum. Man anmäler sig till en adress som finns på OP:s hemsida (en av länkarna ovan).

Härom kvällen deltag ett drygt tjugotal personer i följande:  Mats Bertilsson, kyrkomusiker: Hur påverkas vår relation till Jesus av musik? Björn Helgesson och Mats Bertilsson samtalar om vår upplevelse av Jesus och hur den påverkas av musik. Mats utsågs 2020 till årets Strängnässtiftare och leder i Olaus Petri församling flera körer som ofta sjunger i högmässorna och återkommande framför stora kyrkomusikaliska verk. 

Nästa gång sker följande: Tisdag 2/3 kl. 18–19. Johan Dalman, biskop i Strängnäs stift: Vad gör bön med oss? Björn Helgesson och Johan Dalman samtalar om vår upplevelse av Jesus och vad bön gör med oss. Johan Dalman är biskop i Strängnäs stift och låter bönen ha en central plats i sitt liv. Just nu har han översatt  en bönbok av en skotsk teolog och författare, John Baillie. 

En möjlig modell för att hålla samman det som under den utdragna pandemin mal sönder det som fanns före...

23 februari 2021

Längtar

Grått och blött

humöret trött

längtar våren, solen!

22 februari 2021

Vem berättar det Tro & tanke gjorde?

1991 - 2002 gavs en skriftserie ut, Tro & tanke, publicerad av Svenska kyrkans forskningsråd. Det finns fortfarande publikationer som har ambition att avhandla gränssnittet mellan tro, forskning, kyrka och värld. Ideellt forum har publicerat skrifter liksom Enskilda högskolan med sin serie Tro & Liv. Katolska teologiska och kulturella tidskriften Signum sticker ut som ett stort föredöme med sin bredd och sitt djup. För de flesta av de anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan saknas dock och dessvärre tillgång till dessa eller liknande alster.

Kyrkans tidning (KT) har längre inte ens ambitionen att informera om forskningen och avhandlingarna bl a vid de teologiska fakulteterna i Sverige, de Nordiska grannländerna eller utöver världen. . Åtminstone en bilaga i KT borde ges utrymme för att vidga vyerna med inblick i vad forskarna håller på med och de lärdomar de kan förmedla. Vår Lösen, Social Debatt och Tro och tanke har lämnat hål som fler borde ha ambitionen att avhjälpa. Vem berättar de dom gjorde? Kyrkans tidning kan börja och Svenska kyrkans Forskningsråd kan återuppta sin eminenta skriftserie!


21 februari 2021

Omöjligt bryta sig ur storpastorat

Feta pastorat hörde man talas om. Där kunde prominenta präster husera och bli både omfångsrika och extra förmögna. De magra pastoraten var lågstatusplatser med skraltig ekonomi. I utjämningens tider motverkas delvis detta förhållande. Märkligt nog har pastoratsreformen inneburit att man kan ta från de rika och ge åt de fattiga. 

De stora och folkrika församlingarna med god ekonomi kan inom storpastoratet finansiera de icke bärkraftiga. Istället för församlingssammanslagning har de fått plats i storpastoratet och där får de fortsätta verka som enheter. En Robin Hood-effekt av reformen innebär att de som betalar in kyrkoavgift i de mycket små och magra församlingarna får ut mycket mer än de betalat för. De stora församlingarna blir av med resurser och de små subventioneras. De sista ska bli de första även i detta avseende? 

Nog kan det se ut som en god gärning att behålla de små församlingarna men i längden kan inte landsbygden som avfolkas fortsätta leva fett på de facto magra inkomster. En församling som ser sina resurser bekosta både verksamheter och betydande personalgrupper i icke bärkraftiga församlingar kan inte ta initiativ för att bryta sig loss. I pastoratsreformen gick ägandet av fastigheter och kontrollen över ekonomin över till pastoratet. Det som generationer slitit och släpat för att bygga upp kontrolleras nu av pastoraten.

KO: Kap 37, 6 a § Stiftsstyrelsen beslutar om bildande, ändring och upplösning av pastorat om inte annat framgår av 7 och 7 a §§. (SvKB 2017:18). 

Dessutom gäller: 8 § I ett ärende enligt 6 § första stycket eller 6 a § ska stiftsstyrelsen göra den utredning som behövs. Församlingar och pastorat ska lämna uppgifter och i övrigt i skälig omfattning hjälpa till i utredningsarbetet, om stiftsstyrelsen begär det. Vid utredningen ska stiftsstyrelsen samråda med berörda församlingar och pastorat samt med domkapitlet.

11 § Fördelningen av tillgångar och förbindelser ska grundas på vad som är ändamålsenligt och skäligt. Församlingarna och pastoraten får träffa en överenskommelse om hur fördelningen ska göras.

En enskild församling kan knappast få till stånd en frigörelse från ett storpastorat. Makten att förändra ligger hos stiftsstyrelsen. Kyrkofullmäktige kan besluta om ändrad församlingsindelning i pastoratet med godkännande av stiftet. Sådan förändringar gör naturligtvis planer på att bryta sig loss omöjliga. Det borde finnas en rätt för församlingar som ser sig utnyttjade och ständigt förfördelade att ta initiativ så att stiftet måste utreda möjligheterna. Men hur skulle det alls bli möjligt som kyrkoordningen ser ut idag? Stiftsstyrelsen som godkänt storpastoratet lär inte låta en bärande del bryta sig loss. Pastoratet som ser möjligheter att finansiera de icke bärkraftiga församlingarna lär aldrig vilja gå miste om kassako-församlingar, de som förr beskrevs som feta. Nu för tiden är det feta endast beroende på många kyrkotillhöriga som betalar sin kyrkoavgift.

Summa summarum: det är i praktiken omöjligt för en församling att bryta sig ur och loss från ett storpastorat. Men det var kanske så man faktiskt ville ha det från politisk och nationell nivå som såg till att storpastoraten blev till?!

20 februari 2021

Vem rycker ut och rycker in?

När det trasslade i Visby eller när det bråkades i Härnösand. till exempel, var fanns Arbetsmiljöverket med sina inspektioner då? Arbetsgivare är skyldiga till hålla sig med kontinuerligt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1)! Men det brister ofta akut på många ställen och då borde det finnas resurser för att göra inspektion och kontroll av vad som brister INNAN det har gått för långt. I Visby var det konflikt och strul i många år och utredningar gjordes lokalt som förvanskades och skrevs om. Där skulle man ha behövt en fungerande tillsyn...

Under pandemin lär det bli ansträngt på många arbetsplatser. Vem rycker ut och vem rycker in för att hjälpa upp situationerna när arbetsgivarna och personalen har svårt att klara upp det hela? Vågar skyddsombuden? Kyrkan, varje stift, borde faktiskt ha sin egen arbetsmiljöinspektion!

19 februari 2021

Au Dieu med mässfirandet

Pandemin har gått fram som en slåttermaskin. Vad nu en slåttermaskin är för den urbana befolkningen. Kanske kunde högtrycksspruta användas istället? Hur som helst, antalet högmässor och mässor har rasat med rekordfart. En anledning är inskränkningen till 8 deltagare vid gudstjänster och Öppna kyrkor. Där sitter de i Örebo Nikolai och Olaus Petri kyrkor med plats i var och en för 6-700 personer och med en takhöjd som slår varenda affär, butik och restaurang med massor av kubikmetrar! Där behövs teaterkikare för att upptäcka sina gudstjänstfirande syskon. Nu för tiden ekar det verkligen om psalmsången. Skäms regeringen! Detta är en alltför långt gången inskränkning av rätten att utöva och praktisera sin tro, sin religion. Bara ät- och konsumera-religionerna har fått arbeta vidare med hyfsade villkor. Människan lever faktiskt inte av bröd allena!

I Örebroperspektiv ser det ut som följer: I Almby församling erbjuds en torsdagsmässa. I Längbro församling är ingen mässa annonserad. I Mikaels församling annonseras ingen mässa. I Nikolai församling ska KG Hammar predika i en gudstjänst. Förklaringen? Det är radiosänt. Ingen mässa annonserad. I Olaus Petri församling erbjuds 4 mässor (!) under söndagen och därtill en onsdags- och en torsdagsmässa. I Edsbergs m fl församlingar annonseras ingen mässa. I grannpastorat ser det ut så här: I Axbergs och Glanshammars församlingar annonseras ingen mässa. I Tysslinge församling annonseras ingen mässa. För övrigt i  predikoturerna i NA den 19 februari: Asker-Lännäs ingen mässa, i Askersund-Hammars församling ingen mässa, i Bodarne pastorat är en mässa annonserad, Knista församling, ingen mässa, i Kumla pastorat ingen mässa, i Kvismare församling ingen mässa, i Lerbäck-Snavlunda pastorat är en mässa annonserad, i Näsby Fellingsbro pastorat ingen mässa, i Sköllersta församling ingen mässa. i Viby församling firas en högmässa!

De flesta av ovanstående församlingar ligger i nattvardsväckelsens Strängnäs stift! Man kan undra om detta blir knäcken och undergången för högmässofirandet i denna del av Svenska kyrkan. Viby och Olaus Petri församlingar sticker verkligen ut i sammanhanget. Viby är nyskapande och annonserar följande: Drive-in-kyrka; Parkera vid Församlingshemmet och följ gudstjänsten via storbildsskärm och bilradio. Nattvard och kyrkkaffe delas ut till bilarna på ett coronasäkert sätt...


18 februari 2021

Prioriteringen gick upp i tunn luft

Bloggen stillsam har nog blivit alltför personlig, rent av privat. Läsarnas antal minskar stadigt. Men det kan säkert vända. Skam den som ger sig efter mer än 10 års bloggande. En gång fick jag rådet inför att skriva ledare i Kyrkans tidning att inte vara förmer än att kunna skriva om de egna erfarenheterna ända in i vardagen. Varför? Jo, därför att de som läser inte lever enbart i ideologier och politik utan även som personer, var och en med sin vardag.

Hela nationen har sina ögon riktade mot vaccinfördelningen och de olika faserna. I mitt fall kändes det betryggande när det meddelades att dialysaptienter och deras hemgrupp skulle prioriteras. Priorieringen i praktiken visar sig först för dem upp till 64 års ålder eftersom de lyfts upp till fas 2. De över 80 år som dialyseras gick på pur ålder in i fas 1 och var därmed på grund av sin ålder de mest prioriterade. Ingen högra fas fanns. Vi som befinner oss mellan 64 och 80 fick samma behandling, dvs att vår ålder gav oss vår placering bland alla andra oavsett risker över 64 år. Vi fick alltså plats i fas 2, dit också de under 64 sorterades. vilket lyfte dem ur ålderskategori och bevisligen blev de något prioriterade.

Vi borde naturligtvis ha skaffat oss hemtjänst utöver den synnerligen allvarliga och riskfyllda njursjukdom vi lider av för att i realiteten ha blivit prioriterade. Tidigare på bloggen har jag berättat att vi varannan dag möter minst tre andra patienter liggande i samma sjukhussal och vi möter vanligtvis minst två ibland upp till 4 ur personalen, sjuksystrar, undersköterskor och läkare. Vi exponeras och har från början urkassa immunförsvar.

Men, det känns ovärdigt att börja tävla om platserna och försöka tränga sig före. Prioriteringen gick upp i tunn luft (en anglicism, varför inte anglikanism, utifrån begreppet thin air) eftersom vi inte får försteg när vi bokar - där gäller först till kvarn inom de grupper som räknas upp. De som har möjlighet att kasta sig över bokningstiderna den dag de släpps. Man får se det som en övning i ödmjukhet, i lugn och tålamod. Tids nog blir det allas tur. Tur att det alls finns vaccin, för det gör det väl...?