31 mars 2020

Hålla samman, även på distans

Rädslan för STIM.avgifter lär förhindra ett antal församlingar från att ta adekvata beslut beträffande livestreamade gudstjänster. Men ersättning för kyrklig musik inklusive psalmer lär gå att lösa vid ett senare tillfälle. Nu gäller det att se till att församlingens vanliga gudstjänstdeltagare, och ett antal andra som i nuläget gärna tar till sig en gudstjänst, får den möjligheten på distans! De  ska kunna hålla samman, även på distans!

Youtube och Facebook är naturliga kanaler för sådana sändningar. Där finns redan massor av andra aktörer som vågat ta språnget. Det enorma utbudet bör inte avskräcka. Den lokala gemenskapen går oftast före andra intressen. En parallell till hur människor vanligtvis tar till sig nyheter. Man läser det lokala materialet först!

APG 2:46 De höll samman och möttes varje dag troget i templet, och i hemmen bröt de brödet och höll måltid med varandra i jublande, uppriktig glädje.

APG 5:12 Genom apostlarna skedde många tecken och under bland folket. Alla de troende höll samman och brukade mötas i Salomos pelarhall.

29 mars 2020

I Sverige handhälsar vi?

Hur hälsar folk egentligen? Nu är det accepterat att ge någon en armbåge! Eller att trixa lite med fötterna. Andra vinkar och somliga bugar. Hälsningsseder har i ett slag förändrats. Fridshälsningen i kyrka har också blivit mer av ett allmänt hejande utan handslag eller omfamning.

Så var det inte för några år sedan. I Sverige handhälsar vi, slogs det då självsäkert fast efter ett antal incidenter i det Sverige som berömde sig av mångfald och tolerans. Olika kulturer kolliderade och människor på ömse sidor om hälsningarna kände sig kränkta. Man uppfattade en ganska vanlig muslims hälsning som samtidigt respektlös och islamistisk. Efter Corona lär det inte bli som det varit igen.

Löven uttalade sig 2016 om att i Sverige handhälsar man på både män och kvinnor. Ett sätt att inskärpa att man tar seden dit man kommer och att även hälsningar signalerar hur man ser på jämställdhet och människovärde. Redan då var det ett tveksamt uttalande om än syftet var gott. Idag har historien skrivit om kartan. Många olika sätt att hälsa, varav många innebär att undvika kroppskontakt, blir det nya. Vi får bli smartare att avslöja det vi ser som patriarkalism eller islamism och det vi inser är ett nedvärderande av kvinnor och deras värde.


Nalin Pekgul i Expresen om handhälsning.

28 mars 2020

Varde ljus?

Kyrkan som omsluter så oerhört många människor visar sig vara mer än lovligt valhänt när det kommer till att anpassa sig till nya medier. Några experter borde det väl finnas som kan producera en instruktion för hur man åstadkommer livestreaming? Ska de kliva fram först när det akuta behovet av digitala kontakter med församlingarna svalnar, efter viruskrisen?

För en organisation som ägnat mer tid än någon annan åt sin egen organisation är denna brist ett underbetyg. Digitala församlingsblad via epost räcker inte längre till. Streamade samtal och informerande program är nu av nöden. Varde ljus?

27 mars 2020

Landsfader

Läser en musikrecention och hisnar. "Med singel ´Tillsammans i mörker´ kliver Håkan Hellström in som den trygga landsfader pop-Sverige behöver så desperat just nu." (SvD 27/3) Sedan när behöver pop-Sverige, vad det nu är, en egen "landsfader"? Meningen kan möjligen förstås mot bakgrund av den oro Coronaviruset orsakat. Men varifrån kommer föreställningar om en landsfader?

Förlitande på Svenska Akademiens ordbok får man följande förklaring: (i vitter stil) ss. genitivattribut (med formen landets, arkaiserande äv. landsens) i vissa stående uttr., ss landets (landsens) fader l. moder, hederstitel för landets konung resp. drottning, stundom annan betydande person; landets (landsens) herrar, de styrande i landet; landets (landsens) barn l. söner l. döttrar o. d.,

Vidare kan man läsa att uttrycket finns i 1541 års bibelutgåva och då om Josef i GT.  "(Farao lät utropa framför Josefs vagn:) Thenne är landzens fadher."


De som längtar efter att sätta sin tillit till en landsfader (landsmoder) är förhoppningsvis inte en majoritet av befolkningen. Det klingar av forna tiders överhet med underdåniga undersåtar (!). Idag är nog det landsfaderliga situationsbetingade. I en intervju kan någon framstå som statsmannamässig eller landsfaderlig (landsmoderlig) när gemensamma erfarenheter uttolkas och hopp ingjutes. Det betyder inte att personen har denna roll hela tiden.

Att agera så att de som har störst behov får mer av det gemensamma är klok politik. Samtidigt ska motstridiga intressen balanseras och hot och faror behandlas klokt och vist.

Viktigare än vad man säger är vad man gör och åstadkommer. Ofta påpekat men sällan utvärderat. Säkert har det att göra med tidens förtjusning av yta och sken. I USA hoppas man att presidenten ska vara "presidential", en önskan som sällan infrias. Grälsjuk och aggressiv anklagar han sina motståndare, där pressen inberäknas, vitt och brett. Hans handlingar visar att han inte fungerar som president för hela folket.

Själv nöjer jag mig med att tyst yttra ett Vår Fader... Riktat åt ett helt annat håll.

26 mars 2020

Brister ut i sång

Sjunga med andra är inte så lätt i dessa dagar. Men sjunga själv kan man alltid. Med eller utan röst. Att sjunga inombords är inget dåligt alternativ. Hela ens varelse kan bli uppfylld av sång.

I flera dagar har en strof följt med mig. Efter varje Corona-program har strofen dykt upp: talar stundom varning, stundom tröst. Inte för att psalmen/sången egentligen handlar om presskonferenser med smittskydd eller regering. Men de försöker göra detsamma. De har en stor förebild...

Plötsligt faller strofen in i sitt sammanhang och jag brister ut. Högt!

Var jag går, i skogar, berg och dalar,
Följer mig en vän, jag hör hans röst.
Väl osynlig är han, men han talar,
Talar stundom varning, stundom tröst...

25 mars 2020

Plan(t)era för framtiden

När tiden inte går att överblicka, inte ens från dag till dag, är det dags att ta fram en spade. Vi ska gräva ner några björnbärsplantor och även några blåbärsbuskar. Växterna är ett hopp om en framtid framtid som bär frukt (och bär).

Fader Luther citeras ofta när det handlar om plantering av äppelträd. Citatet verkar osäkert eftersom på många håll bifogas ett "ska han ha sagt" eller "lär Luther ha sagt". Vilket som så kan det vara en viktig handling i dessa tider att plantera.

Idag mediterar jag över detta hoppfulla påstående som tillskrivs Martin Luther: ”även om jag visste att världen skulle gå under imorgon skulle jag ändå plantera ett äppelträd idag”

24 mars 2020

Presskonferenser med Trump

Roar mig med att följa Trumps presskonferenser om covid-19 via CNN. Det svänger! Upp och ner. Fram och tillbaka. Han behöver inte ta ansvar för några försenade åtgärder. Ingen var så tidigt ute att veta det var en pandemi som vår på gång. En kinesisk, en främmande, virus har invaderat USA.

Osammanhängande och med ständigt felaktiga uppgifter som att en medicin uppvisar goda resultat och ska snabbutredas för att kunna sättas in. Sekunden efter måste hans egen expertis rätta honom. Men inget bekommer honom annat än reportrarnas frågor. Då kan han få för sig att skälla ut en NBC-korrespondent för att vara en usel journalist på sensationsjakt.

Det vore underhållande om det inte vore så uppenbart att allt går ut på att lovorda sig själv och dem han leder som bra,, utmärkta, världsbäst.

The Guardian rapporterar.