Fars dag och kanelbullar

Fars dag infaller på söndag. Och det... det är ju idag. Fars dag liksom Mors dag och varför inte Kanelbullens dag tjänar faktiskt andra syften än att bara tacksamt hylla någon eller något. Det finurliga är att vi skall handla mer och sedan lite till. Till exempel presenter till föräldrar som många känner en tacksamhet till. Deras föräldragärning kan sällan återgäldas. Pilla lite på skuldkänslorna så rusar många hundra tusen människor iväg till närmaste affär och skaffar tårtor, slipsar, tofflor, DVD-skivor, blommor, grytlappar, Trisslotter, förkläden, ostbrickor eller vantar...



I Helsingborgs dagblad kan man läsa att: Nästan sex av tio män, eller 2,3 miljoner pappor, kan bli firade på söndag då det är fars dag.
Men superpappan och barnläkaren Lars H Gustafsson förväntar sig inte några slipsar och kalsonger.
Han tillhör dem som tycker att fars dag har blivit lite väl kommersiell.

Tidningen Dagen berättar om en slipsinstallation: i Sankt Johanneskyrkan i Kalmar. På golvet framför altaret har konstnären Raine Navin placerat ut hundratals slipsar och kyrkoherden är spänd på hur gudstjänstbesökarna kommer att reagera. .Annat kan man läsa i Göteborgsposten och i Göteborgsposten.

Ett enkelt och uppskattande samtal eller möte är lika mycket värt och en fullgod tacksägelse för omsorg och närhet. Det som sägs och menas behöver inte förstärkas med tusen ting inhandlade i hungriga butiker. Så: Tack till Far!!

Vi som är kyrkligt lagda och därtill vill vara trons människor kan naturligtvis försöka dra nytta av denna dag som en Guds dag. Men då har vi förträngt att VARJE Söndag är Guds dag. Och tänker vi efter får vi nog tillfoga måndag, tisdag, onsdag och veckan som går. Så någon gratisritt på Fars dag är bäst att låta bli. Man utlämnar Gudsbilden till jordiska jämförelser som riskerar att leda vilse.

Och hur mycket konsumtionen av kanelbullar stiger på Kanelbullens dag vore ett vetande av rang. Då kunde man få en ny siffra varje år, kompletterad med den okontrollerade gråzon av hemmabakning som i sig är ett bekymmer (okontrollerat bruk av socker och fett?) och så småningom kan man upprätta ett kanelbulleindex. Denna statistik utvecklar man sedan och kostnadsberäknar och, vill det sig väl, kan man ersätta Big Mac som mätsticka på svåra eller goda tider. Vilka framtidsutsikter!

Öppna dörren

Hösten hänger utanför fönstret i dimmiga slöjor. Fukten väntar på att någon ska röra sig så att den kan lämna sitt avtryck på kläder och hud. Denna lördag ligger ännu stilla. Få har stigit upp och ännu färre har vågat steget ut i den nya okända dagen.

Vad den ska innebära är ännu inte givet. Men den bär både löfte och osäkerhet, har oro och förväntan i släptåg. Under tiden skvalar den musik som någon kom på den senaste veckan. Nu stänger jag av datorn, öppnar dörren och...

Närvaron

Gårdagens myckna talande har sjunkit undan. Den nya dagens tystnad lägger sitt försonande täcke över det som redan varit. Förflugna ord får fara. Nu vänds blickar och tankar mot det som kommer. Den stora Närvaron andas i mig.

Mina vanligaste favoritord

Lyssnar man till sitt eget språk och tänker på frekvens lägger man märke till speciella egenheter man lagt sig till med. Inte frekvens som i höjdläge utan som i förekomst. Då träder ett antal ord fram. Vissa veckor fungerande nästan som språkliga ticks, men annars mest som en språklig egenhet.

Ord som jag ofta använder, så ofta att jag åtminstone tror att andra lägger märke till att de förekommer så ofta, är följande:

vemod
harm
skimmer
engagemang
fascinerad
tåga (i betydelse gå på led som t ex i en procession)
innebär
helig
betyder
läskig
skymning

Undrar vad det egentligen avslöjar om mig som person? Har du för din del tänkt på vilka ord du använder oftare än andra (ord)?

På liknande vis kan det bli med mer sammansatta uttryck och fraser. Härt några av mina: jag har hört sägas (om man inte kommer på vilken filosof som framfödde tanken), fullständigt utflippat (om andras beteende och aldrig om mitt eget), han är sjövild (om medtrafikanter), ska du parkera här mitt i vägen (också om medtrafikanter). Otålig och upptagen av andra?

Nu är det sagt som äntligen kunde sägas eftersom jag för en gångs skull verkligen lyssnade till mig själv och tänkte på de stackarna som annars tvingas höra mig orera i tid och otid...

Nästa dag

Ena dagen avlöser utmaningarna varandra. Det är nära på lustfyllt att greppa tag i ett mötes nerv, just när och där meningen kommuniceras. Men sedan, den andra dagen, svallar inga vågor. Inget land, ingen horisont. Enahanda och rutin.

Och vemod över dem man aldrig ser till.

Tomhet man nästan kan röra vid

Det finns helger på året som hasar sig fram. Då tiden inte har någon riktig fart utan segar på. Sådana dagar då man snubblar över den stora saknaden. Dagar då tomrummet efter någon som är död är så konkret och verklig att man nästan kan ta på den. Då ropar den tomma platsen vid köksbordet extra mycket: han är inte här!

Vilsenheten övermannar en så att man, fjättrad vid det smärtsamma, på nytt tycks förlora mycket av sin kraft. Men sorg som någon burit i åratal är inte alltid nattsvart eller dunkel. Silverminnen och gyllene ögonblick lyser plötsligt upp mörkret. Och ett leende smyger sig fram och välkomnas. Sjukdomsminnena, de sista dagarna, har inte längre greppet om allt det vi minns. Mer stiger fram och vi kommer ihåg personens egenskaper, personligheten, händelser och tillfällen träds som ädelstenar på en kärlekens tråd som tvinnats så stark, så stark, av all saknad, av längtan och hopp.

Då är det gott att tända ljus. Lågan den fladdrar och far, men ljuset lyser ändå klart. Som en hälsning från en annan värld.

Inledning och föredrag

Harkel, harkel. Hrrrmm. Donk, donk. Hörs det? Några nickar visst. Kanske kan vi dra upp volymen lite. Hrrmm. Jaha. Så ja. Nu hörs det.

Idag ska ni vara välkomna! Detta möte är ordnat av...prassel, blädder.. av... studieförbundet och av vår församling. Det är en stor..harkel, hrrmm... ära...att välkomna Sverker Svenström...hit. Visk, visk... Förlåt Sven Sverkström.. Sven Strömsten...hit! I pausen serveras bullar och man kan få kaffe för den som vill finns det thé och ett glas vatten kan man nog få hit fram till talaren. Det kostar 25 kronor. Då lämnar vi ordet och platsen tom för vårgäst Sverker Sven Ström...mummel.

Skrap, prassel. Donk, donk. Det hörs ju bra! Tack för inbjudan som riktades till mig för så länge sedan. Jag heter Sven S Strömsten och är ofta ute och föreläser, det gör jag, för grupper som ofta använder mikrofon. Först nu har jag kunnat komma ifrån för att besöka Er. Hrrmm. Sniff. Det biter i kinderna och höstförkylningarna är här och jag ska tala om hur man använder mikrofon vid offentliga framträdanden. Slurrp, harkel. Det var värst vad ostadigt talarstolen står. Kanske kan man lägga något under så det inte vickar så förskräckligt. Var var jag nu... Jovisst... Mikrofonen ska vi ikväll göra till vår bäste vän. Vi ska lära oss att komma den nära och det utan att flåsa och pusta den i örat så att säga. Nu...prassel...finns det ingen overhead här?

Stora bloggpriset väljer jury

Bloggandet kan bedömas ur många synvinklar. En sådan är att tematiskt söka bloggar t ex inom området religion. En annan är att finna dem som bloggar "bäst"! Alla kanske inte vet det i den del av bloggossfären där somliga av oss dväljes. Därför detta tips: Det Stora Bloggpriset som delas ut i början på nästa år. Jag fann tävlingen via Deepedition som åter fått förtroendet, genom sitt eget framgångsrika bloggande, att sitta i panelen.

Det finns en stor och insiktsfull panel bestående av de "viktigaste" och "bästa" bloggarna. Det är de som nominerar. Panelen består av människor som med sina bloggar kunnat återfinnas i topp tio på någon av följande listor/kategorier hos Aftonbladets Bloggportalen:
•Mest länkade bloggarna
•Mest vald som favorit
•Mest besökta privata bloggar
•Mest besökta proffsbloggar

Vi som enligt detta synsätt harvar i division sju kanske också kunde finna en tävlingsform? En jury där alla hamnar under 45 läsare per dag kanske kunde presentera sina favortibloggare? Förmodligen uppskattar vi samma saker som topp tio gruppen?! Vi rör oss ju i stilla vatten, i avlägnsa vikar och sund. Men vi har kanske egna och annorlunda favoriter som visserligen aldrig skulle finna vägen fram till stor offentlig uppmärksamhet och strålkastarljus men ändå kan ha de mest innerliga kvalitéer.

Bloggarhavet är stort och djupt. Att ta en skopa friska bloggar att smaka på är faktiskt ingen dålig idé. Bara det personliga, udda, det trevande och tvekande också finns med. Det är då det blir som mest upplivande och törstsläckande. Det vi kallar mänskligt!

Religoner på nätet

I Edinburgh hamnade jag på ett "postgraduate" seminarium på Edinburgh School of Divinity. Engelska Bibelsällskapet var där och presenterade Enter the Pitch, en tävling om ett manus till en kortfilm om något ur Bibeln. Man frågar:
Do you have what it takes to delve into the Bible?
Can you come up with a fresh and stunning short
film concept, and then pitch your idea in three
minutes to a panel of film industry judges?

Eftersom seminariet också berörde religion på nätet hamnade vi snart hos den nyuppfunna Jedi-religionen som vuxit fram ur filmserien om Starwars. Om någon blir nyfiken och vill veta lite mer kan man t ex hälsa på the Jedi Church på nätet. Eller besöka the Temple of the Jedi Order.

Många har naturligtvis hört talas om Church of the Flying Spaghetti Monster? Ett försök att med humor kritisera viljan och förmågan människor har att tro på nästan vad som helst.

Allt på nätet är inte bara skoj och påhitt. Även seriös forskning har börjat om relationen mellan internet och religion. Och om tro på nätet i dubbel bemärkelse. Några länkar hittar man t ex här.

Letar man en liten stund med hjälp av sökmotorer öppnar sig en spännande religionernas värld. The surf is up!