Politikerförakt är ett uttryck som kom till för att benämna en reaktion på politiker som utnyttjade sin ställning och inte ville det allmännas bästa. Föraktet blev som gjutet i betong när misstron och föraktet slog rot, särskilt i sammanhang där man kände sig missgynnad och nedvärderad av politikerna sätt att ordna samhället.
Politiker har varit särskilt utsatta för trollens förföljelse, med hat och hot, särskilt på nätet. Att de står ut år efter år är något av ett under. De flesta av oss skulle inte betala det priset för att vara med och fatta beslut. Vi borde välkomna, uppmuntra och försvara våra politiker så att de utan hat och hot kan utföra sin samhällsnyttiga insats. Detta oavsett om vi gillar de enskilda politikernas ideologi och politik. De har klivit fram för att göra sin insats. Att många hoppar av under mandatperioderna är ett illavarslande tecken. Klart är att förakt och hot leder förmodligen till att politiker gör ett sämre jobb.
Några enstaka rötägg ska inte förstöra för den stora majoriteten politiker som ofta utan uppskattning och erkänsla lägger ner kraft och engagemang för att göra Sverige till ett bra samhälle för alla att leva och verka i. Politiker ska inte föraktas utan tvärtom lovordas för sitt slit.
Som personer ska de vara fredad såvida de inte ägnar sig åt korruption eller vanstyre. Samtidigt måste det råda en öppen debatt där partierna och politikernas ställningstaganden och politikens inriktning kan ifrågasättas och kritiseras. Att några partier då blir mer utsatt för ifrågasättanden och politiska påhopp är som det ska vara. Jag tänker t ex på SD och partiets rötter med främlingshat och rasism. Men inte heller SD:s kandidater ska hotas och hatas.
