Förberedelserna inför julfirandet är inte bara plikt och hårt slit. Av Curt Nyströms julkort att döma för det med sig glädje. Om kortet nu föreställer en körövning med luvprydd dirigent. En svensk tomte med röda strumpor och röd mössa. Körsångare lever länge och har stort utbyte av sitt sjungande. När man försöker koncentrera sig på att pricka den där tonen, det svårfångade fisset som ger körackordet sådan lyster, går det inte att tänka på att julkorven ska handlas hem. Eller på att mattor ska piskas. Inte heller kan man idissla gamla oförrätter eller älta antagonister - om man nu råkar ha sådant i bagaget. Koncentration blir just då allt uppslukande, total.
Nu har kyrkoårets brådaste period inletts. Lucia- och julkonserterna avlöser varandra. Adventsandakter och avslutningar i alla möjliga sammanhang löper på som bönekulorna på ett radband i en van bedjares händer. Vad inte många ser är just alla övning och kraft som läggs ner för att allt ska bli så fint som någonsin går. De som arbetar bakom kulisserna, i kök, i vaktmästeri, på expeditioner är starkt bidragande till att resultatet än en gång blir så njutbart och fint.
Kortet ovan blir för mig en påminnelse om samarbetets glädje, om sången och musikens frigörande förmåga. Nu rä det Jul igen. Snart...
