Döm rättvist, gå inte med förtal!

Idag börjar det med stora kyrkoord. Tänkvärda för alla inom och utom kyrkorna. Inte gärningarna utan Guds nåd är det som kan rädda oss. Så brukar det sägas och så blir kontentan av den tidiga lutherska kyrkans kritik av det som kallades gärningslära. Något som nutidens kyrka gärna förfaller till, inte i diskussionen om frälsning, men väl i sin kommunikation och reklam. Stanna i kyrkan för den är en hejare på att göra gott för alla möjliga utsatta grupper. Ibland i någon bisats eller på slutet kan gudstjänsten och tron försiktigtvis nämnas. Icke desto mindre behöver vi verkligen fokusera på att göra gott, som kyrka och som medmänniskor, vilken livsstil har vi, hur behandlar och bemöter vi varandra? Hur göra rätt mot oss själva och andra?

Idag handlar det sammantaget om hur människor kan leva, vad som är bra att göra och vad vi behöver låta bli. Tankar som kan vara viktiga för alla slags människor av olika tro och med olika livsfilosofier. I sammanhanget blev söndagens gudstjänst den 6:e söndagen efter Trefaldighet intressant eftersom så mycket handlar om vad vi ska respektive inte ska göra. Temat, vilket inte alltid fungerar som firningsämne, var efterföljelse. Texterna denna dag fungerar som uppfostran och normgivning. Kyrkokritiker som menar att kyrkans folk är hycklare och tror sig vara förmer än andra, ibland kallad elit av grupperingar inom kyrkan, bryr sig sällan om vad texter och förkunnelse uppmanar kristna till.

I 3 Mosebok 19:1-2, 13-18 finns det uppmaningar så det räcker. Om kyrkogångarna identifierar sig med Israels folk och tar till sig det som är skrivet som om det var riktat till oss idag så börjar det med att Israels folk (idag vi) skall vara heliga (eftersom Gud är helig). Vi skall inte tilltvinga oss något av vår nästa eller beröva honom något. Arbetarens lön skall inte hållas inne. En döv skall inte förbannas. Inget ska läggas i vägen för en blind så den faller. Du ska frukta din Gud. Den som dömer ska inte handla orätt. Den fattige ska inte gynnas och man ska inte ta parti för den rike. Rättvist ska du döma din landsman och inte gå med förtal, du ska inte stå din nästa efter livet.

Du ska inte ta hämnd och inte hysa vrede mot någon i ditt folk utan du ska älska din nästa som dig själv! I Episteltexten betonas att vi ska vara beredda att bryta upp, vara vakna, och sätta vårt hopp till den nåd som kommer när Jesus uppenbaras. Vi är lydnadens barn och ska inte styras av begär. Utan vi ska leva ett alltigenom heligt liv.

Evangelietexten, den som oftast predikas över, kom från Jesu Bergspredikan (Matteusevangeliet 5:20-25. Jesus ändrar inte lagen i Gamla testamentet men klargör och tydliggör dess intentioner. Han påminner om att lagen säger att vi inte ska dräpa men han säger att det räcker att bli arg (vred) på sin bror (sitt syskon, sin medmänniska ska det säkert betyda). Den som blir arg ska få sin dom, den som okvädar sin bror kommer att ställas inför rådet och den som förbannar honom undgår inte helvetets eld! Nu hettade det till. Från världsliga åtgärder till eviga straff? Och detta är den snälle och milde Jesus som älskar alla precis som dom är...? Här går åt en del uttolkningskraft för att förklara något mycket svårförståeligt eller rent av försöka ta udden av det Jesus förkunnade i sin samtid (och som vi uppfattar har ett budskap till oss, och rent av är riktat direkt till oss, idag)!

Sedan handlar Jesu predikan i detta avsnitt om att den som bär fram sin gåva i templet och kommer på att någon (din broder)  har något otalt med dig så får gåvan vila i väntan på allt ska ställas till rätta. Motivering kan vara för att slippa dras inför domaren och du hamnar i fängelse.

Som om detta inte är nog levereras även en predikan där det kan handla en hel del om vårt sätt att leva, och att vi knappast lär klara att leva upp till allt som här förväntas av oss. Men vi kan inte heller bara låta bli och strunta i allt ihop. Vi blir nödgade att fundera över vår livsstil och över medmänniskors värde och värdighet, om rätt och fel och om hur vi lever, t.ex. i relation till andra.

Med detta som bakgrund återvänder jag till hur vi uppträder och fungerar i laddade situationer, som i en matvaruaffär. Där behövs regler och normer, som även om de inte är formulerade i budord vid ingången till affärerna, som hjälper oss att leva tillsammans i det mikrokosmos en affär är. I större perspektiv behöver vi även underhålla en värdegemenskap i trafiken, på gator och torg, i föreningsliv, partier och sammanslutningar med flera för att vårt samhälle och vår demokrati ska fungera och överleva. Ett och annat som söndagens texter lyfte fram kan vara oss till hjälp att tänka vidare kring hur vi bör vara mot varandra...