Influensatider är sällan några roliga perioder. En eller annan indisponerad vän eller arbetskamrat lär man ha. Och blir man själv sjuk har influensan i år inte varit av det mildare slaget. Den har fått många av oss äldre att tänka tillbaka. Vi mindes Asiaten som grasserade 1957 och vi hade inte heller glömt Hongkonginfluensan som slog till 1968. De räknas som pandemier, dvs världsomfattande epidemier.
De som klarar sig undan influensaepidemin har något att känna glädje över. Glada ska också de kloka och förutseende vara, de som vaccinerade sig. Oftast har de fått ett fullgott skydd.
Influensan, och andra häftigt grasserande sjukdomar som kräksjuka och liknande, slår särskilt hårt mot dem som redan är svaga. Vi är många som av olika anledningar har ett nedsatt immunförsvar. För några av oss är det försämrade immunförsvaret följden av medicinering. För andra är det mer tydligt sjukdomsrelaterat. Gemensamt för oss alla är att vi behöver vara noggranna och på vår vakt för att skydda oss.
Örebro Läns Landsting har ett regelverk för influensavaccination: gratis från 65 år och äldre samt kroniskt hjärtlung sjuka oberoende av ålder. Nog kan jag tycka att det för alla som går i dialys borde kunna ingå i högkostnadsskyddet att få sin influensaspruta. Ja det kunde för all del gälla de flesta av de njursjuka och alla som har rejält nedsatt immunförsvar. Så tycker jag som inte kom mig för med att ta någon spruta. Och som har haft hög feber i åtskilliga dagar. Jag som har hostat mig smått fördärvad och inte önskar någon annan denna pärs.
