Radiotystnad åläggs Soran Ismail under valrörelsen. Hans ställningstagande är för tydligt. Det finns fler som inte får tala i radio under valrörelser och valdag. De som står uppsatta på valsedlar portas från alla möjliga program.
Att Public service-uppdraget tolkas så snävt i en demokrati är beklagligt. Visst är det tröttsamt med folk som i alla sammanhang vill föra fram sitt partis politiska linje. Som hackar på andra partier och skyller det mesta av negativ karaktär på dem. Det är väl snudd på att väderleken är regeringens fel. Uteblivna idrottsframgångar likaså. Är hotellrummen slut under Almedalsveckan får regeringen ta på sig det!
Själv fick jag i förra valet 2010 den stora förmånen att stå på en plats 30, någonstans i skuggan, på Kristdemokraternas i Örebro Kommunfullmäktigelista. Därtill ståtade jag med plats 21 på Riksdagslistan. Därmed visade jag öppen sympati för partiet utan några som helst ambitioner eller möjligheter att bli invald i dessa illustra sammanhang. Dessa framskjutna positioner innebar enbart för Sveriges Radio att jag måste ses som politisk broiler? En framtidsman med lysande utsikter? En hett namn i valrörelsen!
Dessa placeringar på listorna fick oanade konsekvenser. Den radiogudstjänst som var under planering blev inte av. Jag blev uppringd av en vänlig radioperson som bekymrat ville diskutera något med mig. Jag var uppsatt som predikant, men eftersom jag stod på valsedlar omöjliggjordes det hela. Någon radiopredikan av en sådan framträdande partipolitiker gick inte för sig! Så låt mig särskilt för Svenska Dagbladet och Per Gudmundson få påpeka ett faktum. Vi är många som ställts i radioskugga. Som fick tiga i SR under en valrörelse. Även jag är Soran Ismail!
