Om dialogen med muslimerna

Muslimsk-kristna dialoger har framtiden för sig. Följande meddelande kan man hitta hos Kyrkornas världsråd:

The World Council of Churches (WCC), together with a number of Christian world communions, the World Evangelical Alliance (WEA) and the Roman Catholic Church are expecting some 50 church leaders and experts on Christian-Muslim dialogue to attend a consultation from 18 to 20 October in Chavannes-de-Bogis, outside Geneva, Switzerland.

The aim of the consultation is to provide a space for churches and communions to share their initiatives and theological resources for engaging with Muslims, and to identify substantial issues for Christian theology in relation to Christian-Muslim dialogue.

Among the expected outcomes of the consultation is to consider ways to articulate a Christian theological understanding of dialogue with Islam and identify theological issues that are pertinent to Christian self-understanding in relation to Islam. To achieve this, the consultation will consider input from different Christians traditions and from the experience of churches in different parts of the world, including Asia, Africa, Europe and the Middle East.

Catholicos Aram I, head of the Armenian Apostolic Church (See of Cilicia), will be the key-note speaker at the consultation. Already as moderator of the WCC Central Committee from 1991 to 2006, Aram I gave considerable leadership to the Council's work on interreligious dialogue and coooperation.

Inget får förekomma som strider mot kyrkans tro, bekännelse och lära

I inledningen till Kyrkoordningens tionde avdelning om Kyrkobyggnader skrivs:

Sedan tidig kristen tid har församlingarna rest särskilda byggnader som samlingsplatser för de gemensamma gudstjänsterna. Dessa byggnader gavs namnet kyrka, samma namn som används om det folk som samlades där. Ordet kommer från grekiskans kyriake som betyder "det som hör Herren till".

Kyrkans erfarenhet visar att det behövs särskilda kyrkorum, avskilda för att tjäna församlingens gudstjänstliv, även om det inte är nödvändigt med särskilda lokaler för att Guds folk skall kunna samlas till gudstjänst. De helgade kyrkorummen är över hela landet tecken på Guds närvaro. De är för många förknippade med avgörande skeenden i livet. De rymmer mycket av en bygds identitet och är en del av det offentliga rummet. Kyrkorummet behöver vara tillgängligt för alla som söker sig till det. Eftersom det är avskilt för sitt särskilda ändamål skall där inte förekomma något som strider mot kyrkans tro, bekännelse och lära eller i övrigt kränker kyrkorummets helgd...

Kyrkoordningen öppnar inte för ett slarvigt och vanvördigt bruk av kyrkorummet. Nog om detta. Mer behöver inte sägas.