Långa förlovningar uppmuntras. Så berättas om en välkänd teolog som under sju års förlovning inte vågade be om en kyss. En månljus afton frågar han slutligen sin fästmö "om hon ville mottaga ett bevis på hans kärlek, hvarpå hon svarade: 'Ja, två om du vill.' Men då han nu hade fått tillåtelse, var den nästa svårigheten, huru han skulle kunna betjäna sig af densamma. Till sist knäppte han sina händer tillsammans och sade med djupt allvar: "Må Herren göra oss i sanning tacksamma för hvad vi nu gå att mottaga". Måltidsbönen antyder att sju års förlovning gör hungern mycket stor. Manschauvinisten tror att fästmön var läcker.
"Arbetsfördelningen" i hemmet gick ut på att kvinnan arbetade och mannen såg på. Handboken hävdar att mannens blivande hustru borde vara en kvinna med insikt i skötandet av hus och hem. "Ett godt utseende kan icke ersätta bristen på goda egenskaper. Utan att en hustru till en viss grad äger kännedom om köksologi, bakerologi, syologi, repareologi, skall hon snart finna, att hon kommit på orätt plats."
Så består de, kvinnans utseende, personlighet och hennes huslighet, dessa tre. Men störst av dem är husligheten. Denna ideologi är förstås renodlad tramseologi. Tack vare handboken vet jag nu också att "Männen tycka om snygghet och ordning...Ja, den skönaste musik ljuder icke så vackert i deras öron, som skramlet av tallrikar, knifvar och gafflar just i middagsstunden." Nu sätter jag punkt. Dags att gå ut i köket och skapa lite ordning i julstöket. Dagens kökssymfoni ska spelas.
Andra bloggar om: Hustru, Kvinna, Utseende, Teolog, Bordsbön
