På bloggar här och där dyker nu åsikterna upp att prästutbildning skall inte finansieras av staten. Man tror tydligen på Leijonborgs tal i tidningarna. Både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har artiklar om saken. om stöd till prästutbildning. Som om det var staten som betalade trosutbildning. Stödet till de teologiska högskolor som frikyrkorna har bygger också på deras vetenskaplighet såvitt jag kan påminna mig. När Leijonborg vill ha en statlig imamutbildning villa han väl egentligen ha fler religionsvetenskapliga ämnen inriktade på Koranen, islams historia etc, eller?
Det intresset kan väl alla människor bejaka! Men ska staten göra det för att rätta till en orättvisa eftersom teologiutbildningen finns eller i avsikt att minska islams radikalisering? Det sistnämnda skälet är behjärtansvärt, men andas verkligen andligt förmyndarskap och censur. Muslimer i Sverige kan förstås önska större öppenhet vid universisteten. I landets moskeer och i de muslimska kulturcentra borde man både ha intellektuell och praktisk nytta av att imamer blir universitetsutbildade. Man kan inte gärna nöja sig med imamer som ebnbart har gått i någon liten bys lokala koranskola.
Har Ni tänkt på vår historia, Ni som tycker att “prästutbildningen” ska bort? Våra europeiska universitet växte fram ur kyrkan. Teologin var det främsta av de ursprungliga ämnena: teologi, juridik, medicin och filosofi. Skulle vi lämna juridik och filosofi också därför att de redan fanns på medeltiden? Universitetens frihet ska man inte hota eller klåfingigt peta i. Det blir ju till slut ett censurangrepp riktat mot tankens frihet.
Blivande präster läser religionsvetenskapliga kurser vid universitetet och gör det t ex tillsammans med blivande lärare och andra som ska forska t ex på religion och psykologi eller religionssociologi, religionshistoria, livåskådning och etik eller hermeneutik och exegetik etc. För ett samhälle att ta bort sådan utbildning eller forskning vore som att skjuta sig i foten. Smart att undvika helt enkelt!
Leijonborgs tal om att staten ger bidrag till prästutbildning måste nog vara ett obetänksamt och förfluget ord.
05 februari 2008
Våra Fantastiska Njurar!
Alla dessa dagar! De avlöser varandra bemärkelsedagarna. Och då tänker jag inte på religionernas högtidsdagar. Inte heller har jag namnsdagar eller födelsedagar i åtanke. De där andra dagarna som tycks finnas hur många som helst av. Somliga dagar har varit med länge som Värnlösa barns dag den 28 december. Vilka dagar finns? Ett axplock kan se ut så här: Kyrkomusikens dag, Förintelsens minnesdag, Internationella kvinnodagen, Europeisk minnesdag för terrorismens offer, Nationalparkernas dag, Världsmiljödagen, Världsbokdagen och vi ska naturligtvis inte glömma Kanelbullens dag! Och vi har förstås Mors dag, Fars dag och Alla hjärtans dag. Det finns alltså hur många specialdagar som helst. Dagar som blandar stort med smått.
Njurföreningarna och Njurförbundet försöker varje år sluta upp kring två för oss särskilt angelägna dagar: Världsnjurdagen på våren och den Europeiska Donationsdagen på hösten.
I år genomförs Världsnjurdagen för tredje gången. Dagen infaller den 13 mars. Har man tillgång till Internet kan leta fram World Kidney Day (http://www.worldkidneyday.org/) Där finns mer information att hämta. Samtidigt får man öva upp sina språkkunskaper eftersom texterna är författade på engelska.
Joel Kopple heter han som på våren 2003 kom på tanken att inrätta en Världsnjurdag. Fungerande njurar är en otrolig tillgång. Kopple insåg att kronisk njursvikt är ett globalt hälsoproblem. Då är det rimligt att man tar tag i frågorna på ett internationellt plan. All forskning stöder hans insikt. Vi vet att mörkertalen är stora. Det kan vara så att bara 10 procent av dem som har njursjukdom i världen har upptäckts. Om 90 procent av dem ute i världen som har eller är på väg in i njursvikt inte vet om det och inte får hjälp är det ett galopperande hälsoproblem. Redan nu är det cirka 1,5 miljoner människor som går i dialys eller är transplanterade.
Svårigheterna är naturligtvis störst i fattiga länder med små resurser och med en outbyggd hälso- och sjukvård. Samtidigt gör många länder inte särskilt mycket på området trots att man med ganska enkla och billiga metoder kan upptäcka begynnande njursvikt.
Förra året deltog 66 länder i Världsnjurdagens aktiviteter. Årets tema är positivt. Det lyfter fram våra FANTASTISKA NJURAR. Njurarna som filtrerar och renar
Världsnjurdagen ägnas alltså åt njursvikt och syftar till att öka ansträngningarna att upptäcka njurproblem så tidigt som möjligt. Svensk Njurmedicinsk förening kallar kronisk njursjukdom för en ”tyst” sjukdom eftersom den oftast ger sig till känna mycket sent. Man kan alltså lida av den under en längre tid, som flera av oss i Njurföreningen vet, utan att ha särskilt många men.
En tidig upptäckt är viktig. Möjligheterna ökar väsentligt att framgångsrikt förebygga och behandla högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar som kan ha en direkt koppling till njursvikt. Komplikationerna kan förhindras eller minskas. I England har Premiärminister Gordon Brown i år offentliggjort ett hälsoprogram för att tidigt kunna upptäcka njursjukdom, diabetes och hjärtproblem.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)