Remissrundorna i Svenska kyrkan blir alltmer som en omröstning i enkätform. Utredningen Närhet och samverkan som föreslår drastiska förändringar i kyrkans lokala organisation är nu ute på remiss i Svenska kyrkan. Ingressen i rikskyrkans artikel om utredningen på nätet ser ut så här: Förenklad organisation och ledning för församlingar. Flytta ansvaret för vård och underhåll av kyrkobyggnaderna till stiften. Intensifiera arbetet med gemensamma administrativa system i kyrkan. Detta föreslår Svenska kyrkans strukturutredning.
Numera lämnas svar på remisser inom Svenska kyrkan huvudsakligen genom att man kryssar för bland färdiga alternativ. För den aktuella utredningen är det främst ja eller nej som gäller. Dock med möjligheter till ett försiktigare förhållningssätt. Man erbjuds alltså även kommentarrutor där egna åsikter kan noteras.
Förr skrevs remissvar som självständiga skrivelser där remissinstanserna kunde argumentera för sina hållningar hur utförligt de önskade. Remissammanställningen blev på så sätt ett digert arbete. Och fick formen av en argumentationsöversikt. Idag kan man istället enkelt avgöra hur många som är för eller emot eller som har en mera ambivalent hållning. Utöver den starka styrning som enkätens frågeställningar erbjuder förlorar också argumenten i styrka genom att de blir till kommentarer och på så vis underordnas.
Vinsten som det förenklade förfaringssättet med svar i enkätform ger måste vägas mot förlusten av grundlig argumentation i sakfrågorna. Nu kan man alltid skriva mera utförliga självständigt formulerade skrivelser. Men hur många orkar egentligen göra det? På samma genomarbetade sätt som förr? Få, tror en ärrad och konfunderad remissvarsskrivare...