Finns det något som heter medielogik? Knappast. Medieetik lär finnas, men det blir alltmer osäkert vad en sådan etik omfattar. Journalistiken i medier blandas alltmer upp med tyckande och partiska texter: ledarsidor, kolumner, kommentarer och andra texter. Därtill blir annonsmärkningen ofta otydlig och svårupptäckt eftersom i tidningar strävar annonsörer ofta efter att bli så lika redaktionell text som möjligt.
Men medielogiken då? Ett sådant ämne eller område borde kunna förklara när det t.ex. är sannolikt att drev ska uppstå. Fortfarande är Anna Kinberg Batra lovligt byte, fast nu som medverkande i SVT:s TV-serie First Lady. Stockholms landshövding begick uppenbara fel, vilket hon i programmet medger, vid rekryteringen av några medarbetare. Att andra landshövdingar påståtts göra likadant spelade ingen roll i sammanhanget. Ingen brydde sig om det just då. Hennes felsteg sågs som vänskapskorruption av den värre graden.
I TV-serien är huvudpersonen David Batra, komikern, som skulle undersöka vad det betyder att vara en uppsatt persons maka eller maka. Tvisten att ett program om en makes vedermödor för att finna sin roll kallas First Lady blir mer än en blinkning åt att sidekicken oftast är en kvinna i maktens sammanhang. Upplägget är inte fel, även om några av resorna i programmet blir tramsiga, som det sista avsnittets utflykt till Kalahariöknen. Med jakt och en ganska avklädd dans runt ett lägerbål.
I Svenska dagbladet menar kommentatorn, ofta intressant och värd att följa, Lotta Lundberg, att "Anna får gråta ut" och att det är smaklöst. Hur SVT "förvaltar skattemedel och och underskattar tittarna är en skandal". Ursäkta en enda tittare som inte ansåg att det blev stor plats att gråta ut eller beklaga sig för landshövdingen. En viss bitterhet kom fram men knappast någon skuldbeläggning eller protest mot de viktiga instanserna som JO och regeringen.
"JO riktar allvarlig kritik mot landshövdingen i Stockholms län"
Att en redan skadeskjuten person (avsättningen som partiledare) följs av ett misslyckande som rekryterare på länsstyelsen i Stockholm gör Anna Kinberg Batra till ett tacksamt objekt att ge sig på. Möjligen blev hon för ivrig att fullfölja uppdraget att räta upp länsstyrelsen i huvudstaden och försöka få snurr på reformerna. Varför fanns det inte tillräckligt med stöd och hjälp i parti och på länsstyrelsen för att undvika fadäsen som kom att fälla henne?
Att landshövdingen tvingades avgå, blev avskedad, är det faktum som får kritiker att attackera programmet. Hade hon suttit kvar hade hela programidén fungerat fullt ut. Men nu blev serien extra laddad och intressant eftersom vi nu fick en insyn vad som händer i andra ändan av tillfälliga drev och eskalerande och uppnådda avsättningskrav. Men bara delvis får vi lyssna till Anna Kinberg Batra eftersom hennes del i programmet är en bisak och ganska nedtonad. Hennes besvikelse, ilska och kamplust får inte särskilt stort utrymmet. Möjligen ter det sig så eftersom processen kring henne behöver självfallet även David Batra reflektera över, vad är det som händer och sker? Varför? Hur?
Nesan att först bli utmanövrerad som partiledare för Moderaterna och sedan tvingas bort från reträttposten som landshövding, båda gångerna genom beslut av vänner och partikamrater, borde vara värt ett alldeles eget program. Hur klarar man att genomleva sådan offentlig nesa? Hur klarar man att hålla huvudet högt efter sådan prövningar? Hur balanserar man egen skuld och andras medvetna ingripanden?
En skicklig och engagerad politiker har blivit utvisad och fått matchstraff flera gånger om. Om inte annat är hela alltet ett sällsynt illa tillvaratagande av en för politiken och samhället god resurs. Hon frågar i programmet om det finns förlåtelse. Dessvärre har hon fått ett rungande nej på den frågan...
