Ännu ett jul- och nyårskort med ett motiv av den sort som försvunnit bort. Vem vill väl sända hälsningar som berättar att man inte bara är religiös utan dessutom kyrklig och kyrksam? Men vänta ett ögonblick. Det kanske är betydligt fler än man tror? Med cirka 7 miljoner kyrkotillhöriga kunde man väl ändå tänka sig att en och annan gärna vill uppmuntra sina vänner och släktingar att ta del av kyrkans advents- och julfirande!
Kortet har suddig poststämpel, men troligen är det avsänt 1943. Mitt under världskrig och oro. Klart att kyrkan i sådana kristider kunde bli en trygg hamn, en tillflykt. Eller en hoppets boning där man fick lasta av sig det onda och fylla på med Guds kärlek. Trots att kortet är mer 70 år gammalt är det aktuellt så till vida att det avbildar en något äldre människa på väg till en upplyst kyrka. Majoriteten av kyrkobesökarna lär idag tillhöra dem som har levt lite längre.
Det varma gula ljuset som lyser upp alla kyrkans fönster och den öppna dörren skapar en atmosfär av värme och välkomnande. Inte bara bildligt utan även symboliskt är därmed kyrkobesökaren på väg mot ljuset.
Den dekorativa snön lyser den också alldeles vit, vilket skapar kontrast till den flik av skog och himmel som fångats till höger i bild. Trädets nakna grenar skapar viss dramatik och de böjer sig nästan hotfullt över gången fram till kyrkporten.
Kortet ger mig anledning att uppmuntra envar till fler kyrkobesök de kommande helgerna! Tveka inte. Gå!
