Har Du inte häcklat klart snart? Vad vinner Du på att ironisera och, ja, nästan förlöjliga den stora majoritet inom kyrkan som vill ha storpastorat?
Ingenting är naturligtvis vunnet. Möjligen lättar graden av frustration över hela den märkligaste historien på länge. Att pressen och andra medier helt missat detta är generande för dem. De kyrkotillhöriga, medlemmarna, har inte fått klart för sig vilken omvälvning som förestår eller vad som händer deras församlingar.
Även en majoritet kan ha fel. Att någon av tillskyndarna anar att det finns brister märks på den haltande och nästan helt uteblivna diskussionen. Annars hade de väl vågat ta debatten och testa sina argument. Men eftersom utredningen Närhet och samverkan var så enig behövde man inte. Man kunde nöja sig med att föra ut detta som en förbättring och förstärkning. Av församlingarna och deras möjligheter! Hmm. Hela historien vore väl värd en vitbok.
I en sådan dokumentation kunde vi som ville något annat fundera högt och göra en grundligare argumentationsanalys. Och en teologisk genomgång. Klipp ur de partier ur utredningen som ägnas teologi och församlingssyn så blir resultatet inte bara magert utan synnerligen avslöjande.
Vitboken kunde redovisa skälen till varför politikerna fick så ofattbart bråttom. Och varför man inte ville ge församlingar möjlighet att lämna samfälligheterna innan de blev cementerade pastorat. Någon borde verkligen ifrågasätta den massiva egendomsöverföring till pastoraten och om det verkligen skett med hänsyn till gamla lagfarter, donationer. Omvandlingen har astronomiska proportioner. Att ingen har studerat eller utrett hur det förhåller med egendomen är egendomligt (om uttrycket tillåts). Inte heller har man utrett konsekvenserna för dagens juridiska personer – kan verkligen församlingarna i pastoraten fortsätta vara egna juridiska personer?
Wikipedia skriver:
Juridisk person är ett juridiskt begrepp för en sammanslutning, som har egen rättskapacitet, det vill säga kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. En juridisk person kan ingå avtal, äga tillgångar och ådra sig skulder. Den juridiska personen äger också uppträda som part i domstol.
Det typiska för en juridisk person är att den, precis som en fysisk person kan förvärva och äga tillgångar, ådra sig och vara betalningsansvarig för skulder och vara kärande eller svarande i rättegång.
I vad mån kan församlingarna i pastoraten tänkas ha rätt att sluta giltiga avtal som ska hålla över tid?
Är det inte tid att försöka göra något bra av det som ändå måste bli?
Inga alternativ erbjuds. Så visst måste nu tid och kraft gå åt till att avveckla självständigheten och inordna församlingarna i storpastoraten. Men att huka för orimliga maktanspråk för pastoraten, om de skulle dyka upp, ska ingen heller behöva göra.
I det nya finns självfallet möjligheter. Allt som går att göra, för att ge församlingarna tillbaka så mycket som möjligt av det de tvingas avstå, ska göras! Kan det ske i hyfsat samförstånd och i hövliga former så vore det bäst för alla parter. Räddas det som räddas kan. För kyrkans och evangeliets skull.
