12 december 2016

Måndag 12 december

Ett signerat vykort brukar räknas som något extra då det därmed enkelt kopplas till en konstnärs produktion. I detta fall Einar Torsslow. Att nyårskortet är gammalt kan man sluta sig till av den ålderdomliga stavningen. Ingen skriver gott med dt sedan förra seklets begynnelse.

Vinterlandskapet är bedårande och skulle med den speciella himlen kunna platsa som bild i väderlekstjänstens bildtävling som SvT låter tittarna få del av. Ser man närmare på motivet kan man dock genast märka att få skulle bygga sitt hus direkt under stora träd så att snö och grenar kan ramla ner på stugans tak.

Någon med käpp är på väg genom grinden. Att invänta någons ankomst är hela adventstidens skäl att förbereda sig och dess förtätade förväntan. Att denna väntan/längtan efter julens Jesusbarn är alltmera sällsynt har nog att göra med att få tider på året är så totalt överlastade med händelser och evenemang som just adventstiden. Men också på människors materiella intressen. Man hoppas mer på att julklapparna ska infria förväntningar än på det skeende som inleddes genom födseln i Betlehem...

Att det lyser hemtrevligt ur fönstren är en extra noterbar detalj. Liksom att det kommer rök ur skortsenen. Men några kulörta lyktor hade man inte på den tiden. Inga blinkande slingor eller pulserande renar. Elektriciteten var det nog inte så bevänt med. Kortet sändes 1915 till någon i Hällabrottet.