Den högra handen vet inte alltid vad den vänstra gör. Åtminstone inte i Svenska kyrkan. Kyrkomötet lär i denna eller nästa vecka avskaffa massor av kyrkoråd eftersom de gamla samfälligheterna ska förvandlas till storpastorat. Fortfarande tvivlar jag på att alla i kyrkomötet riktigt förstått vad beslutet innebär av maktkoncentration och andra risker. Men så lär det bli. Koncentrerad makt och försvagade och avlövade församlingar.
Kyrkomötet, kyrkostyrelsen och stiften kunde dock ha tänkt sig för. Särskilt vad gäller försöksförsamlingar för den nya kyrkohandboken. Men på den punkten har det varit ganska tanklöst. Försöksförsamlingarnas kyrkoråd ska svara på remissen och kan göra det senast den 1 februari 2014. Det är bara det att från den sista december 2013 upphör de gamla kyrkoråden i de församlingar som ingått i samfälligheter. I Örebro gäller det 4 församlingar. Kyrkomötet avskaffar alltså den instans som skall tala för församlingen. Och det vore galet värre att låta de nya församlingsråden (utsedda ovanifrån) avge remissvar för den försöksverksamhet de kanske inte ens har följt eller deltagit i.
Det som återstår är att kyrkoråden i sina sista skälvande dagar får göra en kraftansträngning, kavla upp ärmarna och vässa pennorna. Och på ”gravens rand” yttra bevingade ord genom att berätta vad man tänker om förslaget till ny handbok! Sedan är det tack (?) och farväl!
