Lucka 15: Det trevliga och dekorativa korset

Änglarna tar liksom inte slut. Åtminstone inte på äldre jul- och nyårskort. Här en knäböjande liten ängel med pyttesmå vingar. Inte anpassade för flygning. Men man kan undra varför vi tror att de ska tillbringa dagarna i flygande fläng. Vingarna kanske mera är ventilation?

Vad ska då mottagaren av ett slikt kort tänka? Att även änglar böjer knä vid korset? Trots att ängeln tycks mera intresserad av annat än det urgamla kors. När korset enbart blir dekoration eller bakgrund finns det skäl att undra vart vi är på väg. Rart värre, kanske reaktionen förväntas bli. Ett änglalikt flickebarn som ber aftonbön? Några böner inför ett nytt år kanske ändå inte kan skada...

Skulle jag då själv överväga att sända detta kort till några bekanta och vänner idag? År 2014? Knappast. Det är alltför uppstyltat. Intrycket är en poserande utklädd liten människa använd för att höja gullighetskvoten. Vilket inte hindrar att kortet är tidstypiskt och riktigt intressant. Det som var möjligt för drygt hundra år sedan känns styltigt och konstgjort. Dessa på julkorten återkommande barnaänglarna är i sig en avvikelse från det bibliska materialet. Där mäktiga budbärare och krigare är vanliga. Men motiven stämmer bra med den märkliga föreställningen att barn ska vara små änglar, prydnader för sina föräldrar.Som om barns existens behövde motiveras av funktion eller nytta för någon annan. Kortet är ungefär samtida med Ellen Keys Barnets århundrade!

Korset har länge prytt människor. Bling-blingkorsen har bara blivit flera. De kors som bärs som tecken och vittnesbörd överskuggas därför av ett smycke, en prydnad, en dekoration. Så kan korset oskadliggöras. Dess anstöt förminskas och förringas. Korset betyder snart nog ingenting speciellt. Inget att bry sig om. En trevlig sak i bekant form att hänga om halsen...

Kosuke Koyamas bok Det svårhanterliga korset (No handle on the cross) översattes till det Kristna riksmötet i Jönköping 1983 (J-83). I den lilla tänkvärda boken diskuteras bland annat hur människor för att göra korset bekvämt vill sätta handtag på det. Tämja det.

Men å andra sidan. Låt korset finnas med. Förr eller senare kanske dess verkligt djupa innebörd som plats för Jesu offer och hans försoningsdöd sjunker in i något medvetande. Korset där synden spikades upp med Frälsaren.

Kortet avsänt till Högtorgsgatan 23 i Stockholm år 1902.

Lucka 14: Fattiga barn i rikt land

Ett tyskt julkort som en gång fanns att tillgå i Sverige. Ängeln har rosa klänning med guldbroderier samt ett stjärndiadem.I granen ståtar ljus och hänger kringlor. Utanför fönstret ser man en kyrka!

Tunga draperiliknande gardiner och tjocka mattor i mörka färger leder associationerna till den högborgerliga miljön i Bergmans Fanny och Alexander. Här syns ingen laterna magica men väl dyrbara dockor. En ligger redan på golvet. Färdiglekt måhända? Den äldre flickan har fina blå skor och håller dessutom något, som kan vara en stor sedel, i handen.

Dessa barn tycks ha det mesta. De har tak över huvudet, ser välnärda ut och får till och med ömhet av en ängel. Ett julkort som detta kan leda tankarna till barns villkor i världen. Ja, även i det rika och välmående Sverige finns det bakom välfärdens fina fasader ruffigare och torftigare bakgårdar.

Denna är med insikten och kunskapen om barns fattigdom i överflödets land som Rädda Barnen så här års skriver sin rapport Barnfattigdomen kvar på samma nivå. I  rapportens sammanfattning får man veta följande: 

Sverige hade fram till 1990-talets ekonomiska kris en relativt jämn inkomstfördelning, men under och efter krisen etablerades ett nytt mönster med vidgade ekonomiska skillnader mellan de fattigaste och de rikaste hushållen. I synnerhet är det barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar som halkat efter och inte fått del av det ökade välståndet. De ekonomiska skillnaderna under 2000-talet har ökat. Denna period följdes av en ekonomisk kris som påverkade barns ekonomiska villkor, även om förändringarna inte blev dramatiska. Barnfattigdomen ökade till 13,0 procent år 2009, men har därefter minskat igen. 2012 års statistik, som denna rapport baseras på, visar en mer eller mindre oförändrad nivå på barnfattigdomen jämfört med året innan. 

Barnfattigdomen har minskat med 0,1 procentenheter till 12,0 procent. Därmed lever cirka 230 000 barn i ekonomisk utsatthet. Konjunkturläget är fortsatt osäkert och påverkar framför allt de barnhushåll där föräldrarna har en svag eller obefintlig position på arbetsmarknaden. Bakom den ekonomiska utsattheten bland barnfamiljerna finns ofta ohälsa och arbetslöshet bland föräldrarna.

Läs gärna rapporten själv och fundera över hur olika barns villkor är även i den rikaste delen av världen.

Julkortet sändes en julafton för mycket länge sedan till Ejnar i Kumla.