En volontär är fri, villig
att resa långt långt bort
till fjärran nord där viking vig
är folk av udda sort
Vart svinska sprak inleres skal
og tales hoegt u sterkt
aer hjeltars sprak o tungotal
aer allantid utmerkt
Man tjäna skall i katedral
i särk båd´ vit och röd
och tåga fram så fromt sakral
i medgång och i nöd
Här prövas ivrigt kyrkligt liv
bland ung och gammal, böjd
Med tecknat kors och knäfall bliv
mer kyrklig, glad, förnöjd
I Sverige dricker man var rast
tar paus och sväljer mer
Ett kaffe svart i ro och hast
på möten koppar fler
Ett år för varje volontär
blir slitstarkt, är snart slut
Man vuxit till, blir vis just när
man åker hem, salut!
Avskedsvisa för en volontär från kontinenten
