Turistkristendom utövas av personer som aldrig för sitt liv skulle gå in i en församling och höra till utan nöjer sig med att ibland besöka någon församling. Ett slags besökskristna som hälsar på någonstans ibland. Därmed blir de konfessionella skillnaderna suddiga, höljda i dunkel. Kristen tro är mest verbal och nästan inte alls text. Blir det diskussion om nattvardssyn, kyrkosyn eller dopsyn är det som om olika hållningar är oviktiga, de tycks inte spela någon roll.
Ett annat djur i vår Herres hage är de för-sig-själv-kristna som så gott som aldrig bryr sig om församling eller kyrka. De har sin egen tro som är ganska lik kyrkans tro men oftast oprecis och oformulerad. Det är min tro, är bekännelsen. Tänk så det kan bli...
