Det blir storm i Danmark. Inte med anledning av klimatfrågornas behandling i Köpenhamn - utan med anledning av ett ekumeniskt beslut. Beslutet är inte processat på det sätt man hade förväntat. Det är Kristeligt Dagblad som berättar följande:
Kritikken regner ned over Folkekirkens mellemkirkelige Råd, der uden debat eller høringer forleden valgte at melde folkekirken ind i det såkaldte Porvoo-fællesskab, som tæller anglikanske og lutherske kirker i Europa. Ifølge kritikere modarbejder rådet den folkekirkelige skik at spørge kirkens medlemmer til råds, inden store beslutninger træffes. Det var tilfældet i 1995, da folkekirken efter en lang debat med høringssvar fra flere hundrede menighedsråd sagde nej til Porvoo-fællesskabet.
Mellomkirkeligt Råd har alltså anmält Danska Folkkyrkan som medlemmar i Borgågemenskapen. Borgåöverenskommelsen eller The Porvoo Common Agreement är en teologisk deklaration som bland annat ekumeniskt binder Nordens och Baltikums Lutherska kyrkor till Engelska kyrkan närmare varandra. Om dokumentets tillkomst och innehåll skirver Finska kyrkan:
Den gemensamma Borgåresolutionen och den däri ingående Borgådeklarationen utgör de nordiska och baltiska lutherska kyrkornas samt de brittiska och irländska anglikanska kyrkornas gemensamma teologiska dokument. Genom den skapades en nattvardsgemenskap och nära förbindelser mellan de kyrkor som skrivit under resolutionen. Den gemensamma Borgåresolutionen presenterar anglikanernas och lutheranernas gemensamma uppfattning om kyrkans enhet och missionsuppgift i dagens värld.
De kyrkor som godkänt Borgådeklarationen erkänner varandra och varandras förkunnelse av evangeliet. De här kyrkorna erkänner varandras apostoliska tro, deras ämbeten, uppgiften att vara varandras herdar och det biskopsämbete som bevarats i kyrkorna.
Kyrkorna förbinder sig också att iaktta tio punkter, vilka utgörs bl.a. av bönen för varandra och delande av resurser, erbjudande av sakramenten och pastorala tjänster, betraktande av de andra kyrkornas medlemmar som medlemmar i den egna kyrkan, välkomnande av biskopar, präster och diakoner att tjäna i den egna kyrkan, strävan efter en gemensam uppfattning om diakonens ämbete och gemensamma överläggningar om kyrkans lära, det praktiska livet och arbetet.
Efter godkännandet av Borgådeklarationen förpliktas kyrkorna i praktiken att tillämpa sin egen lagstiftning så, att de gemensamt antagna principerna kan förverkligas i praktiken. I Finland har biskopsmötet redan gett anvisningar om hur Borgådeklarationen skall beaktas i kyrkans dagliga liv.
Borgådeklarationen har undertecknats av Estlands, Finlands, Islands, Litauens, Norges och Sveriges lutherska kyrkor och Englands, Irlands, Skottlands och Wales anglikanska kyrkor. De här kyrkornas medlemsantal uppgår till ca 40 miljoner. Av de kyrkor som varit med om att utarbeta dokumentet har Danmarks och Lettlands lutherska kyrkor beslutat att tills vidare inte underteckna dokumentet.
Och det är smått sensationellt att Danska Kyrkan ansluts eftersom den stått utanför alltsedan gemenskapen grundades! Och detta trots att kyrkans representanter var med och utarbetade deklarationen.
Kritikken regner ned over Folkekirkens mellemkirkelige Råd, der uden debat eller høringer forleden valgte at melde folkekirken ind i det såkaldte Porvoo-fællesskab, som tæller anglikanske og lutherske kirker i Europa. Ifølge kritikere modarbejder rådet den folkekirkelige skik at spørge kirkens medlemmer til råds, inden store beslutninger træffes. Det var tilfældet i 1995, da folkekirken efter en lang debat med høringssvar fra flere hundrede menighedsråd sagde nej til Porvoo-fællesskabet.
Mellomkirkeligt Råd har alltså anmält Danska Folkkyrkan som medlemmar i Borgågemenskapen. Borgåöverenskommelsen eller The Porvoo Common Agreement är en teologisk deklaration som bland annat ekumeniskt binder Nordens och Baltikums Lutherska kyrkor till Engelska kyrkan närmare varandra. Om dokumentets tillkomst och innehåll skirver Finska kyrkan:
Den gemensamma Borgåresolutionen och den däri ingående Borgådeklarationen utgör de nordiska och baltiska lutherska kyrkornas samt de brittiska och irländska anglikanska kyrkornas gemensamma teologiska dokument. Genom den skapades en nattvardsgemenskap och nära förbindelser mellan de kyrkor som skrivit under resolutionen. Den gemensamma Borgåresolutionen presenterar anglikanernas och lutheranernas gemensamma uppfattning om kyrkans enhet och missionsuppgift i dagens värld.
De kyrkor som godkänt Borgådeklarationen erkänner varandra och varandras förkunnelse av evangeliet. De här kyrkorna erkänner varandras apostoliska tro, deras ämbeten, uppgiften att vara varandras herdar och det biskopsämbete som bevarats i kyrkorna.
Kyrkorna förbinder sig också att iaktta tio punkter, vilka utgörs bl.a. av bönen för varandra och delande av resurser, erbjudande av sakramenten och pastorala tjänster, betraktande av de andra kyrkornas medlemmar som medlemmar i den egna kyrkan, välkomnande av biskopar, präster och diakoner att tjäna i den egna kyrkan, strävan efter en gemensam uppfattning om diakonens ämbete och gemensamma överläggningar om kyrkans lära, det praktiska livet och arbetet.
Efter godkännandet av Borgådeklarationen förpliktas kyrkorna i praktiken att tillämpa sin egen lagstiftning så, att de gemensamt antagna principerna kan förverkligas i praktiken. I Finland har biskopsmötet redan gett anvisningar om hur Borgådeklarationen skall beaktas i kyrkans dagliga liv.
Borgådeklarationen har undertecknats av Estlands, Finlands, Islands, Litauens, Norges och Sveriges lutherska kyrkor och Englands, Irlands, Skottlands och Wales anglikanska kyrkor. De här kyrkornas medlemsantal uppgår till ca 40 miljoner. Av de kyrkor som varit med om att utarbeta dokumentet har Danmarks och Lettlands lutherska kyrkor beslutat att tills vidare inte underteckna dokumentet.
Och det är smått sensationellt att Danska Kyrkan ansluts eftersom den stått utanför alltsedan gemenskapen grundades! Och detta trots att kyrkans representanter var med och utarbetade deklarationen.
