Kort fick användas för att meddela det vi idag nog slår en signal med vår mobila lilla telefondator om. Jag mår bra, hur mår du/ni? Postgången fungerade då mycket bra med betydligt flera utdelningar av postförsändelser - men så var posten fortfarande ett av de främsta kommunikationsmedlen.
Ängeln i den prickiga särken svävar ovan marken, och det utan att ens behöva spänna ut vingarna. Ängeln på denna bild slipper vara leverantör av rosor, granar eller annat utan kan nöja sig med att bara finnas där. Två tydliga ljuskällor syns, dels betlehemsstjärnan och dels en gatlykta. Det finns ljus i fönster, de övriga är bara upplysta. Änglabesöket äger rum i stadsmiljö med snö på mark och tak.
Änglarnas närvaro i julnatten hos herdarna spiller över även i urbana miljöer. Det kan eventuellt ses som en försiktig integrering av julens ursprungliga händelser i mer moderna sammanhang. Ängeln kanske är på väg till julnattens himlasång om fred på jorden. Varför skulle annars den strålande stjärnan, stjärnan över Betlehem, finnas med?
Kort som detta var frekventa förr och mera ovanliga nu även om ett och annat samtida änglakort kan dyka upp. Trots sekularisering har många människor föreställningar om änglar och en hel del berättelser finns om hur nutidsmänniskor mött eller sett änglar.
Kyrkans änglalära (angelologi) är, åtminstone i Svenska kyrkan, perifer och outvecklad. Endast en psalm i Psalmboken börjar på ordet änglar. I verserna kliver några änglar fram. Ängeln Gabriel och Mikael finns t.ex. i psalm 613. Änglar sjunger i vers efter vers i psalmen 333. Självklart finns bebådelsens ängel med i psalmboken på Jungfru Marie bebådelsedag i psalm 164 och på Den helige Mikaels dag i psalm 483...
Hur tänker du beträffande änglar? Har du mött någon sådan? Eventuellt i mänsklig gestalt? Så finns det både jordiska och himmelska änglar? Eller blandar vi äpplen och päron? Något att diskutera vid någon av adventstidens många träffar och möten.
Idag firas första söndagen i Advent i våra kyrkor. Vi hälsar varandra med Ett Gott Nytt Kyrkoår! (eftersom dagen är den första på kyrkans liturgiska år)