06 september 2007
Herre, rör vid våra hjärtan.
Låt oss inte be för mycket för oss själva.
Och se till att vi delar allt med dem
som ingenting har. Var Du bröd för de
människor som ingenting har. Var Du
med dem som har allt av detta livets goda.
Var med dem som hungrar och dem som för åt sidan
halva tallrikar med mat. Vi är alla Dina barn.
Vi behöver Dig. Vi behöver din kärlek, så att vi
kan älska varandra inbördes. Välsigna oss
och våra bröder och systrar i hela världen.
(bearb Afrikansk bön)
Vänsterpartiet i Örebro vill stoppa kommunens samarbete med Frälsningsarmén på grund av åsikter på Frälsningsarmens i Sverige hemsida. Så här skriver Nerikes Allehanda: Örebro kommun förbereder just nu en förlängning av avtalet om härbärge med Frälsningsarmén. Enligt förslaget ska armén få 4,4 miljoner per år under 2008 och 2009 för att driva stödboende och härbärge.Vänsterpartiet motsätter sig avtalet och anser att utsatta människor, till exempel hemlösa, ska skyddas från kommersiellt, politiskt och religiöst utnyttjande...
– När man läser vad Frälsningsarmén står för på deras egen hemsida, tycker jag att det är allvarligt, säger kommunalrådet Murad Artin, v. Han pekar bland annat på att Frälsningsarmén är mot abort samt att man anser att homosexuella handlingar strider mot Guds avsikt med människan.
Vänsterpartiet borde efter detta utspel klargöra i vilka frågor en organisation måste tycka det som lagstiftningen hävdar. Blir Frälsningsarmens insatser bland de hemlösa mindre värda eller lämpliga för att de har åsikter t ex om vid vilken tidpunkt det mänskliga livet börjar?
Äldre har ingen talan
Diskriminering av äldre är en hetare potatis än folkpartisten Jan Björklund kanske tänkt sig. Många av dem vi betraktar som äldre lever ett liv i utsatthet. Det är vällovligt att öppna för ett längre arbetsliv för den som så önskar – men svårt för den som upplever sig tvingad att fortsätta arbeta. De vars livsinkomst varit så låg att man inte kan unna sig nästan något.
Diskriminering på grund av ålder kan fungera på många sätt. Även om hemtjänsten har ett gott uppsåt är det ofattbart med den trafik som uppstår i de äldres hem. Horder av personal avlöser varandra i en sådan takt att ett hem kan kännas invaderat av främlingar. De bär inte namnskyltar och de gamla har inga bilder på personalen så de kan identifiera dem när minnet sviker. Det lär ha hänt att främlingar med brottsligt uppsåt lurat sig in i sådana hem under förespegling att komma från hemtjänsten.
_______________________________________________________________
DN skriver: Antalet demenssjuka ökade från 133.000 år 2000 till 142.200 år 2005. Kostnaderna ökade från drygt 38 miljarder till drygt 50 miljarder.
År 2000 bodde 56 procent av de demenssjuka i äldreboenden det vill säga 75.000 personer, fem år senare var andelen 45 procent eller drygt 64.000 personer.
________________________________________________________________
Det är diskriminerande att bli avskuren och isolerad på grund av uttunnat socialt nätverk och minskad rörelsefrihet. Det är diskriminering att människor tvingas bo kvar hemma i bostäder som inte alls är avpassade för den äldre människans behov.
Det är diskriminerande att inte få hjälp med det man behöver – t ex sällskap till en butik av någon som kan läsa på burkar och förpackningar. Däremot kan man få bistånd med att laga maten, vilket den gamla människan hjälpligt kan klara. Det är diskriminering när par som levt samman ett helt liv tvingas isär (ibland med många kilometrar) därför att man inte kan erbjuda gemensamt boende om en av dem blivit vårdkrävande.
Det är diskriminerande att demensvård i Sverige inte är dimensionerad för och står öppen för alla dementa som behöver få plats. Det är sorgligt att demensvården i allt högre grad bygger på familjernas insatser (som vi bor och arbetar idag fungerar detta urdåligt och är oerhört presssande). Att de vårdbehövande äldre bollas runt som objekt bara för att resurserna inte är tillräckliga är generande för ett Sverige där man ordar så om människovärde. Många som färdigbehandlats på sjukhus skrivs ut till en tillvaro de inte kan klara.
Sammantaget är detta eländigt och ovärdigt, integritetskränkande och diskriminerande. Vem och vilka blir hörda i vårt samhälle?
Andra bloggar om: Åldersdiskriminering, Demens, Diskriminering, DN, Jan Björklund