Ibland snubblar man över roliga och udda läsupplevelser. En god vän hade givit mig en bok fylld av Örebrominnen från det tidiga 1900-talet. Den lilla boken är fylld av minnen skriven av juristen Nils Aschan. Han kom till Örebro 1896, en stad med 16.000 invånare. Boken är fylld av jurister och höga militärer som umgås och festar med stadens ledande män, affärsidkare likväl som med ägarna till stora gods och herrgårdar. Av det omfattande umgänget att döma kan det inte ha varit så alldeles lätt att undvika påverkan och jäv i alla möjliga beslut och rättssaker.
Att det var ett mycket intensivt umgängesliv framstår klart. Ingen TV, ingen radio, inga datorer, ont om telefoner och biltrafiken var knappt uppfunnen...
Språket i den korta skriften är bara det en fröjd. Formuleringar och epitet som idag är främmande och delvis bortglömda. Tänk om vi skulle skriva så idag. Det bleve svårläst värre eftersom det är en ganska ordrik och blommande skrivarkonst.
Nåväl, här kommer en fotograferad sida ur Tidigare nämnda bok. Kyrkoherden och kontraktsprosten K. E. Edlund hade avlidit och efterträdaren i Nikolai blev en präst från Asker några mil utanför Örebro. Notera de överdådiga och insmickrande lovorden. På sidan skrivs också om sällskapet Concordia i Örebro, som på nästa sida beskrivs som ” en väsentlig del av länets och residensstadens dåvarande andliga elit”. Hmm…
