Bilden får mig att tänka på flickan med svavelstickorna. H.C. Andersens ack så tragiska julsaga. Hur stickorna fick väggarna att bli transparanta! Så att armodet momentant kunde skåda in i de rikas ljuva liv. Med dignande julbord. Sagan slutar i död och förtvivlan. En påminnelse om världens hårda villkor.
Kontrasten fattiga och rika verkar ibland alltför enkel. men inför julen kan det svart-vita behövas. Överflödet står i bjärt kontrast till den utbredda fattigdomen. Denna klyfta borde få varje person med något i plånboken och på banken att gräva djupt.
Den som vill finna en enkel väg att dela med sig kan besöka nästa högmässa. Kollekthåven gapar öppen. Att mata den är ändå att göra något. Det är som att lämna det vi har till honom som kan förvandla den enklaste gåva, en liten skärv, till stort överflöd…
Kortet är poststämplat denn 22/12 1946 och sänt till Årsunda. Konstnären hette Britt-Lis Seldinger som gift. Dessförinnan Erlandsson
