Folk svarar inte längre på enkäter. Inte i tillräcklig omfattning, vilket leder till allt osäkrare slutsatser om framtid, hälsa, ekonomi och annat väsentligt. Det kommenteras bl a i Dagens Industri. Och P1-Morgon har två inslag om fenomenet att svenskar är trötta på enkäter!
Man kunde rent av tro att väderleken ibland prognosticerades efter en enkät, med tanke på att kollen genom fönstret och förutsägelserna vid jämförelse kunde skilja sig från åskväder till strålande sol.
Med anledning av enkätproblemet vill jag avslöja en enkät som handlar om enkättrötta personer.
Varför svarar du inte på enkäter?
Det gör jag ju!
Varför faller somliga bort och låter bli att svara på enkäter?
De har väl redan tagit ställning till hundra frågor före frukost. Hur är vädret? Är det kallt? När går bussen? Vem ska du rösta på? Fick du några nya enkäter igår? Från något nytt institut? DE har väl blivit trötta och undrar över meningen med alla frågor och fått enkätdepression när man undrar om det finns några svar? Finns det verkligen svar på alla frågor?
Vilken nytta gör enkäter?
Den som vill veta något slipper stå i kö för att träffa folk och sedan mest höra dem humma och vara osäkra om det mesta. Som när någon fick frågan vilken artikel läste du först i morgontidningen. Och som inte hade läst någon morgontidning utan lyssnat på radio. Ingen vill väl framstå som en icke-läsare och svaret blev därför utan närmare eftertanke: TV-programmet. Men de håller folk sysselsatta pch sysselsättning gillar vi i det här landet, om man får tro statistiken.
Får du många enkäter?
Jag kan icke räkna dem alla...
Är de besvärande många?
Jo, jag kan knappt komma in i mitt arbetsrum för alla staplar med enkäter med frågor om ditten och datten.
Och enkäterna är svåra att hålla borta. De sipprar in genom telefonen, de tar sig med ett pling in via e-posten, de kommer med brevbäraren och de lämnas med bud. Och på arbetsplatsen sitter alla var dag med pannorna i djupa veck över nya enkäter. Vi har blivit tvungna att införa enkätsvararförbud på torsdagar för att hinna med något annat. En del fuskar dessutom och tar med sig enkäterna hem för att hinna med.
Nämn några som du fått den senaste tiden, mellan 15 februari och 12 maj?
Liturgiförändringar sedan förra året. Läsvanor för morgontrötta. Väljarundersökning om det hade varit val idag. Väljarundersökning om det hade varit val om en vecka. Väljarundersökning om värdet av väljarundersökningar. Väljarundersökning om läsvanor. Tv-tittarfrekvens på tisdagkvällar mellan 19 och 21. Vilka annonser fångar ditt intresse? Väljarundersökning om vilket elbolag man valt. Transportmedelsundersökning om kollektivtrafik som man använder eller inte? För eller emot valfångst. Margarin- och smörkonsumtionens förbindelse med brödåtgång. Hälsoundersökning för människor i åldern mellan 60 och 60,3. Och så den här enkäten om enkäter.
Om du fick välja, vilken enkät skulle du helst vilja svara på?
En med konfidentiella frågor som av sekretesskäl inte kan uppges.
Menar Du alltid allvar med Dina enkätsvar?
Gissa!
Här som bonus ett citat från en sida om statistik.
Hoppas inte för mycket av statistiska metoder för inferens
Poängen med statistiska metoder är i regel att få kontroll på det som kan kallas "urvalsfel", dvs den osäkerhet som smyger sig in när man tar ett stickprov istället för mäter hela populationen. Ska metoderna fungera utan inskränkningar förutsätts att dessa stickprov är tagna med någon slumpmässig mekanism, vilket ställer särskilda krav. Det räcker inte att gå ut och fråga de man råkar träffa, för även om man inte har kontroll så uppfyller detta inte kraven på slumpurval. Funderar du på vad som menas med slumpurval är det lämpligt att läsa på.
Kopplat till detta är ett vanligt misstag: har du en totalundersökning så har du definitionsmässigt inget urvalsfel. Då är i regel inte heller statistiska metoder (konfidensintervall, hypotesprövning,…) meningsfulla eller ens korrekta.
Likaså kan statistiska metoder inte avhjälpa brister i form av bortfall. Det finns metoder för kompensation eller korrigeringar, men det bygger då på att man har bakgrundskunskap - ofta i form av tidigare undersökningar - om den aktuella populationen. Det läget är inte så vanligt.
Allmänt sett kan statistiken vara ett värdefullt stöd, men det kan aldrig ersätta kunskap om de fenomen som studeras. Även om det ser snyggt ut att uttala sig i termer av "signifikansnivåer, p-värden eller annat så betyder det inte att tillämpningarna ens är vettiga.
