Vad skulle partiledarna, de vars partier ställer upp i kyrkovalet, egentligen svara på frågor om kyrkans bekännelse och lära? Och varför skulle de behöva få frågorna? Eftertankens glada insikt har fått mig att förstå att jag egentligen bara vill att de ska göra bort sig genom att visa att de ingenting vet om Svenska kyrkans grunddokument och än mindre vad reformationens texter slår fast och bekänner. För visst vore det pinsamt om ledarna för partier som vill styra kyrkan inte kan och vet!
Något nytt tillför inte frågorna. De kan möjligen visa distansen mellan maktens högsta toppar och en organisation i civilsamhället som de vill dominera och styra utifrån övertygelsen att just kyrkan saknar något som partiideologierna skulle kunna tillföra. Andra civilsamhällets organisationer lämnas dock huvudsakligen ifred trots att samma dröm om att partiideologi i andra fall vore än mer behövliga, hur nu det kan komma sig? Vad gäller normskapande är kristendomen totalt överlägsen partierna och har lagt grunden till civilisationer genom tiderna med hjälp av Bibelns texter, kyrkans undervisning och människors bekännelse och tro.
Det enda rimliga vore att kristna socialdemokrater och övriga partianslutna överger partipolitiken i kyrkans sammanhang och engagerar sig för kyrkans bästa utifrån sin kristna tro och sitt deltagande i den lokala församlingen. Deras kraft behövs men inte genom att representera sekulära organisationer, partier med uppgift att styra stat och kommun i det "världsliga regementet".
