Nonfigurativ konst ges inte anspråk att konstverken ska föreställa något bestämt. Benämningen är missvisande. Det kan finnas hur många olika former som helst i sådan form. Men tanken är väl att färg och form kan flöda utan att fördenskull syfta på, avbilda eller likna, något riktigt och verkligt konkret. Trots detta jagar mitt sinne efter igenkännbara mönster som om jag absolut ville hitta något identifierbart så fort jag hamnar framför ett sålunda modernt verk.
Är det den jakten som får mig att vilja se ett beige kors i den här återgivna Stig Ghylfes emalj? Nog ser det ut som en person framför, eller rent av på, korset dessutom. Nedanför står en person som en Johannes och beskådar korsröran. Samtidigt tycker jag mig se en bil som kolliderat med korset och därför vanställt det. Som om industrialismen och moderniteten, symboliserad av en bil, hackat sönder kristendomens innersta beståndsdelar. Tolkningen är min, men knappast fri från den dominerande upplevelse- och föreställningsvärld som är min. Tänk om det istället handlar om en trädgårdsmur och några grannar som möts?
Denna emalj hänger i vårt vardagsrum.