Bokhyllorna döljer oanade skatter. Där finns mitt ibland romaner, detektivhistorier och thrillers en fin gammal Läsebok för folkskolor utgifven af J.M. Winge, Första delen Läseboken, Stockholm 1828.
Vilken källa av goda råd att ösa ur! Elegant och logiskt lär man barnen det de behöver veta. Särskilt tänker jag på avsnittet med början på sidan 127 om Den muntliga och skriftliga framställningen. En sådan skrift skulle företagen som tillhandahåller bloggutrymme för envar med fördel ha utlagd på nätet som en hjälpreda för det skrivande folket. Ett slags språklig ryggrad för bloggossfären skulle på det sättet skapa stadga och klarhet i hanteringen av ord, satser och meningar. En gemensam språkplanka att makligt vandra fram på skulle då enkelt tillhandahållas och förhoppningsvis brukas.
Låt oss ta del av visdomen från fordomdags:
Såsom rättskifningen lärer, att af rätta bokstäfwer bilda orden, likaså bör man lära, att af orden sammanställa satser och af satserna en afhandling, så att wåra tankar uttryckas tydligt, d. ä, så, att en annan förstår det, och angenämt, d.ä. så, att han gerna hör eller läser det. Denna konst, att framställa sina tankar, kallas, om det sker muntligt, Talekonst, och, om det sker skriftligt, Stil.
Hwar och en, som will meddela andra sina tankar, måste nödvändigt:
1. Hafwa tankar, d.ä. det måste wara något inom honom, hwarom han will underrätta andra. Djuret, barnet kunna, äfwen om de hade förmåga att tala eller skrifwa, icke framställa något, emedan det fattas dem tankar. Dessa tankar uppkomma antingen i menniskans inre, eller wäckas de utifrån; det första kallar man Eftertanka, det senare Erfarenhet. Han bör
2. Kunna ordna sina tankar, så att de ställas i en wiss följd och hafwa inbördes sammanhang, hwarigenom tydlighet och fullständighet i talet erhålles..."
Klart och enkelt bringas reda i virrvarret inom oss så att ord och satser nu och framgent kan ordnas på det bästa sätt!
