Guldmedaljen i kyrklig statistik tillhör sedan 1600-talet Svenska kyrkan. En riktig världsmästarkyrka på att trilla siffror. Man vet hur många som deltar i andakter och i vigselgudstjänster, har noggranna uppgifter om antalet deltagare i begravningsgudstjänster och hur många som bevistar församlingarnas huvudgudstjänster. Därtill har man räknat hur många av de som deltagit i olika mässor som tar emot nattvardens gåvor.
Kyrkan har ett slags besatthet av att ha överblick, av att veta hur det går. När kyrkan satsar så mycket arbetstid på att räkna och dokumentera deltagandet kan man tro att kyrkan därmed också skaffar sig förmåga att agera utifrån vad siffrorna visar. Men den objektiva verkligheten tar allt som oftast stryk i den av subjektivitet bedårade kyrkan. Där ska man känna, uppleva, anse och tycka!
En rapp och skicklig skribent, som både känner och tycker, men som samtidigt med ofattbar uthållighet utifrån dokument och obehagliga fakta gisslar kyrkans verkligt blinda fläckar är BloggarDag Sandahl. Han har nu för andra gången blivit åtgången av domkapitlet i Växjö (läs texten Försvunnen till brottslighet) utifrån bloggen där han elakt och ihärdigt med tyska ord och fraser invävda i texterna häcklat Antje Jackelén under hela valet av ny ärkebiskop.
Jag tror att Dag i slutänden kommer att få rätt. Av allt att döma har han rätt att skriva även olämpliga och irriterande texter som driver med höga vederbörande. Även en bloggares yttrandefrihet kommer så småningom att nå in i Svenska kyrkans hemligare rum där rättsäkerheten är svag. Den som anklagas biträds sällan av juridisk och teologisk sakkunskap och får vid sällsynta tillfällen möjligen föra sin talan in pleno och på godtagbart sätt. Om inte annat borde detta fall leda till att domkapitelsinstutitionen i kyrkan restaureras och moderniseras så att rättssäkerheten tryggas!
Dag skrev (En ond spiral) med anledning av att Tingsryd ska avskeda två komministrar för att rädda sin ekonomi en allvarlig text. Dessa präster blir inte anständigt behandlade läste jag ut av Dags text. Han gör sedan det kyrkan sällan eller aldrig själv gör - han analyserar med några korta jämförelser av åren 2007 och 2013 utvecklingen i kyrkans gudstjänster i Tingsryd. Deltagandet är rakt igenom halverat!
Slutsatsen man tycks ha dragit i Tingsryd är att då behövs inte alla präster - och så skär man bort två. Som om kyrkan kan existera utan att dess hjärta slår och lungorna andas - vilket den kroppens kyrka Svenska kyrkan än så länge som kristen kyrka är - gör genom sina gudstjänster!
Varje stift, pastorat och församling som vill vara lemmar i Kristi kropp kan inte blunda för vad som nu händer med kyrkans gudstjänstfirande. Där måste man med bön i sinnet och förnuftet på helspänn sätta sig vid borden med siffror och statistik där alla staplar rasar. Den stora reduktionen är inte bara att man vill förkorta och förenkla, utan att kräftgången blivit accepterad och när kristenlivet förtvinar blundar de flesta. Eller ser åt något annat håll. Se där något att bita i för landets alla domkapitel! Något mycket viktigare än att försöka näpsa Dag. Följ istället hans mindre ironiska tankegångar och analysera hur det verkligen ser ut i kyrkan! Öppnade ögon Herre oss giv!
