Tänker på vad jag brukar har tankarna. Alla möjliga konstiga saker. Till exempel på hur julen kan motverka storsvenska tankar om våra egna unika traditioner. Julklapparna kan höra ihop med de vise männens gåvor eller med helgonet Nicolaus, biskopen av Myra som delade ut pengar till fattiga. De utländska rötterna och referenserna är många. Vi är beroende av många olika länders och kulturers bidrag för att se och förstå våra egna föreställningar och traditioner.
När det någon gång varit svårt att somna har tanken dykt upp att på lek spåra ursprunget som alla föremål i vårt hem har. Lakanen och överkastet har mycket bomull i sig. Ursprungligen har det t.ex. växt i Kina, Indien, Pakistan, USA och Brasilien. Där har människor odlat och skördat. Bomullen har förädlats och blivit textil. Det kan ibland ha färgats och mönstrats av andra människor. Det har hanterats och fraktats, ibland långa vägar. Slutligen har det sytts upp, förpackats och hamnat i butiker. Så småningom packade vi upp dessa varor och njuter nu vår sömn nerbäddade tack vare världsvida insatser, många människors händer och arbete.Hela hemmet vittnar om hur beroende vi är av tusentals människors arbete och slit, varav många i länder långt borta. Det gör mig något mera ödmjuk. Och även tacksam. Globalismen som är så avskydd på andra sidan Atlanten, och ibland även i vårt land, är beroende av att handelsvägar hålls öppna och att människor samverkar över alla möjliga slags gränser. Sedan utesluter inte det vikten av att försöka påverka så att de varor vi köper är framställda under rimliga arbets- och levnadsvillkor.
Vi har en Kelimmatta under våra sängar. När jag frågar på Google hur en sådan matta kommer till får jag svaret: Att tillverka en äkta, handgjord kelimmatta är en hantverksprocess som ofta tar flera månader och bygger på uråldriga traditioner. Processen går från design och materialberedning till en komplex plattvävningsteknik, och resulterar i en vändbar matta utan lugg.
