Om utifall någon inte noterat det så firades World Kidney Day igår. För somliga av oss är det en njurdag varje dag. Men för andra är det en av många dagar som slåss om utrymmet. Dessvärre märks inte Världsnjurdagen särskilt väl i Sverige.
Njurförbundet är föreningen i Sverige öppen för njursjuka, vänner, släkt och intresserade. Besök gärna deras hemsida.
Minnesgudstjänsten från Drottningholm blev högtidlig och medkännande. Inkluderande böner för många som drabbats hördes och många tänkvärda ord blev sagda. Ett exempel på att kristen tro kan vara relevant när krisen, och mörkret, är över oss.
Ändå vet man inte hur orden landar hos de många som verkligen lidit och förlorat anhöriga. Att hitta tilltalet och nivån är ett ständigt aktuellt dilemma. I varje minnes- och begravningsgudtjänst är avvägningen mellan att lyfta fram den som avlidit, vänner och släktingars behov och förkunnelsen som ska höras i varje gudstjänst. Viktigt förstås är att lyssna till och samtala med de anhöriga. För att försöka hitta nivån brukar jag också föreställa mig att det är släkting eller nära vän som avlidit. Hur skulle jag då velat ha det, vad skulle bli sagt? Tystnad och musik kan i sorgens närhet bli verkligt talande...
