Mattor är något mer och annat än golvskydd. En orientalisk matta i vårt hem har gjort sitt. Den har tjänat ut. Den var mjuk och behaglig att gå barfota på. Röd och elegant fick den TV-rummet att få ett svagt rött skimmer. Bokhyllorna såg varmare ut. Men det var fler än vi som uppskattade den granna handvävda mattan. Mal fick för sig att bosätta sig i den. Varifrån dessa ovälkomnna flygfän kom förblir en gåta.
När vi upptäckte deras hemvist i vår fina matta blev vi förskräckta. Malfällor och cederträ hjälpte föga. Ett ångstrykjärn höll dem tillbaka. Men när månaderna gick visade det sig att några ägg överlevt. De blev till larver som vill bli flygande mal. Så vi fick ge oss på dem igen. Sällan har en handvävd matta fått så mycket stryk, ånga och envetna drag med strykjärn.
Slutligen blev det små luggslitna områden. Inte av ånga, men av mal som snaskat i sig luggen. Malmedlen i affärer hjälpte föga. Odjursbekämpningsfirmor (stiligt ord) ville inte heller vara med förrän invasionen var så stor att de kunde bekämpas med det grövsta artilleriet, sådant vi civilister inte kommer åt. Men dit nådde vi aldrig. Fina färger hade vår granna matta. En persisk Bakhtiari, 315x210 kvadratcentimeter. Någon har slitit hårt för att knyta 90.000 knutar per kvadratmeter… Nu åker mattan ut.
En ny smått orange kelimmatta har utsetts till efterträdare. Först ska minst 25 kilo gammal, 6 kvadratmeter stor oriental, rullas ihop och under högtidliga former släpas ut...
Ett nytt kapitel påbörjas. Golvet ska prydas på nytt och hedras med ett vävt konstverk...
