Om jungfrufödelsens innebörd tvistas det i dessa dagar. Luft under vingarna har den symboliska tolkningen fått. Trosbekännelsens formulering född av jungfru Maria handlar inte om ett biolgiskt faktum, det anser Svenska kyrkans nyvalda ärkebiskop Antje Jackelén. Bekännelsen till jungfrufödelsen är huvudsakligen ett annat sätt att understryka att det verkligen var något speciellt med Jesus.
Om man dissekerar och dekonstruerar enstaka trossatser råkar förr eller senare hela trosbekännelsens bygge ut för instabilitet och rasrisk. In i krisen dras naturligtvis bibeltolkning och tradition. Olika trossatser är sällan solitärer utan nära och intimt länkade till varandra och till kyrkans hela förståelsehorisont.
Nattvardens mysterium, vare sig man lutar mot transsubstanisation eller konsubtansiation, är inte alldeles v'äsensskilt från föreställningen om jungfrufödelsen. Kan man verkligen tro på att Gud varje söndag jorden runt, och ofta dessemellan, göra sig själv närvarande i brödet på ett övernaturligt och mysteriöst sätt. Är inte det också bara ett annat sätt att konstatera att det var något extra med denne Jesus? Än mer, kan "han" verkligen göra sig till ett med oss? Bo i våra hjärtan? Förvandla oss till sig? Mentalt men inte biologiskt? Hur skulle det gå till?
Frågorna hopar sig...
