En servis med bilder av djuren och arken tillhör det Forseth gjorde för Lidköping. Min familj har bara några enstaka tallrikar. Men en sak är säker, varenda loppmarknad och antikaffär brukar få besök i jakten på tavlor, porslin och vykort. Av Einar Forseth!
Tro det eller ej, men i katedralen i Coventry, den som byggdes efter andra världskriget, där finns han rikligt representerad. Där han gjort ett fantastiskt mosaikgolv i ett Enhetens kapell. Dessvärre är detta rum belamrat med allsköns stolar och skärmar så att golvet inte alls kommer till sin rätt! Rummet är möjligt att använda för människor av olika tro och övertygelse. Men golvet speglar fullödigt den kristna symboliken.
Katedralens arkitekt, Basil Spence berättar i ett avsnitt i boken Phoenix at Coventry (återgivet i Ingrid Böhn-Jullanders bok: Einar Forseth. En bok om en konstnär och hans verk) om mötet med Forseth. Konstnären kom som en komet med en svans av eld. Han ville göra något för katedralen. Svenskarna skulle betala, sa han. Mer finns att läsa i nämnda bok om Forseth.
När något förstörts väcks inte sällan lusten att bygga upp. Säkerligen kommer det engagemanget att även växa i styrka runt Vintrosa kyrka strax utanför Örebro som så sorgligt brann. Kyrkan restaurerades för inte så länge sedan och hade blivit ett mycket tilltalande kyrkorum där gammalt och nytt fick samspela. Einar Forseth fanns inte företrädd där vad jag vet, men väl ett verk av Bengt Olof Kälde. Vad som ska uppstå ur askan vet man ännu inte. Men nya möjligheter för kyrkan och konsten öppnar sig med all säkerhet!
