I förra luckan blåstes julen in. Det är något helt annat än att blåsa ut julen. Orden visar på riktning. In i julen eller ut ifrån den. Besläktad är förmågan att läsa in saker i en bild eller läsa ut av den. Konsten att läsa in är vida mera populär än uppgiften att undersöka vad som verkligen går att finna täckning för i tolkningen av framställningen. Kan julkortet ovan säga något om samfärdsel, byggnadsteknik, kyrkogångsseder? Hur ska man förstå granriset framför kyrkans ingång och kärven? Vilken kyrkvaktmästare vill ha småfåglar flygande vid ingången. Därför sopas det febrilt efter bröllop så att riset inte ska locka dit småfåglarna. Om de bara åt och höll sig utanför kyrkorummet kunde det passera, men... Det är ett otyg att försöka jaga ut vilsekomnna sädesärlor eller sparvar ur kyrkan.
Symbolism kan ladda nästan vilken bild som helst med en betydelse som den åtminstone inte hade när den skapades. Historiens gång kan ladda en bild med ny betydelse, ge den ny innebörd. Å andra sidan kan ju den som frambringat ett konstverk, en text eller något annat inte kunna hållas ansvarig för vad andra läser in i eller ut av bilden. Subjektivismen kan ibland dessutom landa i en ny moralism där allt som kan stöta riskerar att sorteras bort.
Det märkliga är att ibland vinner uttolkarna över upphovspersonen. Frågorna märks bland annat i den aktuella diskussionen om etniska och rasistiska stereotyper. Från religionens värld kan man notera hur viktigt det varit att få framställa Kristus som sprungen ur den egna kulturen. Jesus som korean, el salvadorian eller indian från Nordamerika. Trenden finns även här. Ibland genom att man framställer Bibelböcker som vore de skrivna på folkmål.
Bibeltolkning är en balansgång mellan inläsning och uttolkning. Tänk därför i denna gudstjänstsstinna tid på vad som hävdas från pulpeter och predikstolar. Vad är tidens trendiga inläsning och vad är rimligt att hävda utifrån textens ursprungliga tillkomst och syfte...
