SvD skriver: Olle Burell, kyrkopolitiskt talesman för Socialdemokraterna, är inte förvånad över Moderaternas beslut och tror inte heller att det kommer påverka deras inflytande. Och Socialdemokraternas egen politik påverkas inte heller av beslutet.
– Så länge många Socialdemokrater som inte tillhör svenska kyrkan fortsätter att uttrycka sitt stöd för att partiet ska stödja svenska kyrkan kommer vi att göra det, säger han.
Dessutom har man ett arbete på gång i höst och vår för att stärka det kyrkopolitiska engagemanget. – Vi går i motsatt riktning mot Moderaterna.
Icke medelmmarnas vilja är vägledande för det frotsatta engagemanget påpekar Olle Burell. Vilka kan det vara? Är det ateister, muslimer, agnostiker som tycker det är bra att kyrkan hålls i "Herrans tukt och förmaning" om uttrycket låter sig inordnas i den sekulära världen.
Att gå i motsatt riktning betyder väl att man arbetar för att öka sitt partipolitikska inflytande i Svenska kyrkan. Jag undrar vad det är för slags analys och övervägande man inom socialdemokraterna har gjort som leder till ansträngningar att försöka stärka sitt grepp om kyrkan? Tänker man bara kortsiktigt? Inte ideologiskt. Kyrkan levde före partierna och kommer att leva när dagens politiska partier i grunden är helt annorlunda än idag.
Det paradoxala som förmodligen kommer att hända när moderaterna hoppar av valen till kyrkomötet är att partipolitiseringen inte minskar. För en tid kommer den säkert att öka eftersom de kvarvarande politiska partiernas försöker få fler platser och mera makt. Deras partiprogram blir mera tongivande. En begränsad tid. Tills väljarna på bred front reagerar mot att en kristen kyrka framstår som socialdemokratisk eller centerpartistisk. Då blir det nog inte särskilt roliga röstetal för partierna som båda har varit förespråkare för den partipolitiserade kyrkan och dessutom har styrt och dominerat den.
