Vykort 4 - stillsam ADVENTSKALENDER

Men hallå! Har du inte kommit fel, lille tomte? Lät du dig lura av de fina grilangerna, ljusrankorna, och av allt glitter och av alla de andra tomtarna? Dina kusiner som syns i vartenda skyltfönster? Och paket har du redan skaffat. Bra så. Men du får vänta. Just nu har vi inte tid med jul. Det är faktiskt advent. För tillfället. Den tid då vi tänker på Jesu ankomst. I sin kyrka. I sin församling. Och i människors hjärtan. Kan du inte lägga presenterna i garderoben. I hallen. Så länge.

Men godhjärtad tycks du vara. Som kommer med gåvor. Hoppas det är goda gåvor. Sådan som inte genast föder begär efter mer. och mer. Och mer ändå. Om man nu kan tänka så mycket mer. Ska jag tro ditt leende så står vi på god fot med varandra. Hur man nu står då… Du verkar snäll. Ser godmodig ut.

Tomtar kan man bara se i spegeln. De finns ju inte. Du finns inte. Inte på riktigt. Bara i fantasin. Vi behöver ju någon att skylla vår givmildhet på. Då känns det nästan lite lättare att det skulle vara en tomte. Än vise män som kom med de gåvor vi gjorde till julklappar. Födelsedagsgåvorna. De finaste av presenter. De har ju inte kommit fram än. Och det har egentligen inte du heller, lille tomte där.

Människor tycks ha lättare att tro på tomten. Än på att Gud skulle födas i mänsklig gestalt. Som ett hjälplöst litet spädbarn. Jag hörde en gång en präst berätta om konfirmander som trodde på en liten gubbe som satt på taket på deras lägerstuga. De vågade inte sova om natten. För den där gubbens skull. Det var lättare att tro på det skrämmande och otäcka. Än på det goda och kärleksfyllda. Tänk så det är. Tryggare kan ingen vara, kunde de ha ropat ut!

Förresten. Här står jag och pladdrar. Jag ska ju iväg. På adventsfest. Glöggkalas. Bara Jenny Nyström har målat klart. Hon den duktiga konstnären som avbildar dig och mig. På det här kortet. Välkommen, lille tomte. Till advent.

Notera hur välkomponerat detta julkort är. Tre personer i bild. En tomte som omges av en kvinna sedd ur två synvinklar, den verkliga som bortvänd och spegelbilden som visar kvinnans leende ansikte. Målaren borde befinna sig ungefär på den plats där tomten tittar fram. Suggestivt inte bara på film, utan faktiskt även på ett julkort!

Vykort 3 - stillsam ADVENTSKALENDER

Förberedelserna inför de kommande stora helgerna: Jul, Nyår och Trettondedag Jul är sedan länge i full gång. I staden slipper vi jaga grisar med träskorna i nyporna. Men så gör man kanske i någon lantlig idyll för att få riktig fart under ullstrumporna?

Men visst finns det modern grisjakt. Det är bara att vänta. Vegetarianerna dras nog inte in i den stora kapplöpningen. Men många andra. Ju närmare dopparedagen desto billigare skinka. Så här kan det låta: Om du handlar för 300 kronor får du köpa en skinka för 5 eller 10 kronor kilot. Liknande erbjudanden sätter fart på jägarinstinkterna. Det blir ett riv och ett slit i diskarna för att bland de billiga skinkorna finna den finaste, bästa och läckraste. Hur man nu kan veta det. Tillfredsställelsen över att kunna spara pengar får folk att åka bil på kors och tvärs genom städerna. I sina miljöbilar, får man hoppas.

Man kan välja att se kortet som en munter situationsbild från en svunnen agrar tid. En välmående gris som lätt räddar skinn och skinka undan en tokiger dräng som satt skorna på händerna. Dansen den går! Mottagaren kan tänka: Vi får nöja oss med grönkål på julbordet och skippa korv och skinka. Det blir en mager men glad jul.

Kortet är ritat av Sigrid Sundius Dahlström under det tidiga 1900-talet. Om henne kan man någonstans på nätet hita följande uppgifter: Sundius-Beckman, Sigrid Anna Mathilda, f. 1881 19/10, d. 1961 18/2 i Stockholm. Teckningslärarinn: målarinna, tecknare. Föräldrar: trädgårdsarkitekten Karl Agaton Leonard Sundius och Johanna (Hanna) Amalia Rydstrand. Gift 1) 1906 – 22 med apotekaren R. Dahlström, 2) 1923 – 33 med Apotekaren N. Beckman.

Efter studier vid Tekniska skolan i Stockholm 1900 – 03 och en slöjdlärarinnekurs sistnämnda år tjänstgjorde S. som teckningslärarinna vid Stockholms folkskolor. Hon skrev och illustrerade barnböckerna ”Lille Pers dröm” (1919) och ”Sommar i Lappland” (1950) samt gjorde illustrationer S. J. Hedborns ”Ute blåser sommarvind” (1916). Utan att framträda offentligt ägnade hon sig också åt måleri i akvarell, olja och pastell.