- En kristen är en fri herre över allting och ingen underdånig
- En kristen är allas tjänare och var man underdånig."
Jag kan inte påminna mig när jag senast samtalade och utforskade detta Luthers bibelgrundade förhållningssätt. Det teologiska samtalet har liksom tystnat i den verksamhetsinriktade tillvaron. Två tendenser har blivit tydliga. Allt slags talande om tro och andlighet har fått benämningen teologiska. Man "gör teologi" tillsammans så snart man snuddar vid frågeställningar som har med tro att göra. Utan att förneka att det kan bli teologiska samtal i alla möjliga sammanhang riskerar man ändå att devalvera det teologiska arbetet att utforska och fördjupa sin insikt och kunskap.
Den andra tendensen är att göra konferens- och festivalteologi. Man samlar ett antal föreläsare eller på andra sätt mer berömda personer som får föreläsa följt att diverse samtal. Smörgåsbordet är ofta så välfyllt att varje deltagare kan skräddarsy sin egen konferens och därmed få sin teologiska preferens förstärkt och bekräftad.
Samtidigt försvagas det mer långsiktiga, konsekventa och gemensamma teologiska utforskandet och sökandet bland dem som lever i och arbetar i församlingar. Där teologins teori och praktik sammansmälter och blir synlig i förkunnelse och kristet liv. Undantag finns säkert, men på många håll avsätts inte tid. Det bedöms viktigare att hålla alla informerade om den senaste veckans timade händelser och upplevelser. Den tid som ägnas åt arbetslags informationsarbete är omfattande. Den tid som finns till förfogande för teologi och fördjupning är begränsad och fullständigt otillräcklig.
Nu låter det passivt som om det vore ödesbestämt att fördelningen ser ut så. När det i själva verket är ett vägval någon gjort. Beslut som fattats. Man ska nog inte förvånas över att så mycket udda kan förekomma inom kyrkan eftersom kunskapen om Luthers teologi eller om vår svenska reformation och vad Olaus och Laurentius Petri bidrog med för vår kyrkoprovins är så obefintlig, bortglömd eller undanträngd.
