Kan man älska sin kyrka och vara otroligt kritisk på en och samma gång? Svaret är givet. Självklart kan det vara så. Det finns många anledningar att stå frågande inför mycket av det som händer organisatoriskt och administrativt. Likaså finns det anledningar och skäl att fundera över hur lättvindigt det politiska systemet åstadkommit att man kan styra bort från länge omhuldade och starka övertygelser.
Likaså har kyrkans bekännelseskrifter sidoordnats, devalverats och urvattnats. Man ser till att de inte längre läses. Hålls i helgd. Befästs. Bara om det passar vid något enstaka tillfälle får de bli en försiktig fotnot. Utan att ge några starka och rimliga motiv ur Skriften för ändringar låter man den allmänna tidsandan blåsa över och genom kyrkan. Det som borde blåsa - är den Helige Ande!
