Främlingsfientlighet och Bibel

Aktioner och uttalanden mot främlingsfientlighet och rasism är högprioriterat inom Svenska kyrkan. Ett skäl är naturligtvis Sverigedemokraternas framsteg i de allmänna valen såväl som i de kyrkliga valen. Ett annat skäl är att kyrkan sedan mycket länge engagerat sig i flykting- och invandrarfrågor. Vilket ska läsas så att många enskilda personer, grupper och församlingar arbetat aktivt för att ge stöd och hjälp åt människor som nyligen kommit till Sverige.

Med ett så starkt och utbrett lokalt engagemang kunde man tänka sig att kyrkans olika nivåer använde kraft och tid för att dra nytta av och bygga på de insikter och kunskaper som redan finns här och där för att sprida, fördjupa och förstärka dem. Visst låter sådana formuleringar som vore de hämtade ur ett uttalande under valrörelsen, vilket de inte är. De stora orden till trots är saken angelägen. Men initiativen till studier och cirkelverksamhet är sporadiska och lokala.

Om jag fick bestämma, erkänner gärna att jag någon gång för länge sedan lekt med tanken, så hade jag glatt mig över möjligheten och tillfället. Tänk att ett engagemang kunde paras med en för de kristna nödvändig men dessvärre mindre populär aktivitet: bibelstudiet!

Det är självmål att inte lyfta fram ett antal bibeltexter och uppmuntra församlingar att ta sig an frågan om rasism, främlingsfientlighet eller rättvisa och människovärde och värdighet.

Vilket lyft om ett antal församlingar studerade Skriftens ord och på så sätt gav möjlighet till samtal och reflektion. Hur skulle ett samtal om Josuas avskedstal till Israel kunna gestalta sig? Där Gud själv ska jag bort folk och stammar så att Israel kan inta deras land. Och uppmaningen att folket inte ska beblanda sig med dem som finns kvar. Hur ska man tänka då (Josua 23)

Sista kapitlet i Jesaja (Jes 66) talar om att alla folk ska samlas i Jerusalem. Till och med de som inte hört talas om Herren… Denna öppenhet hur ser vi på den?

Texten om Människosonens dom i Matteus 25:31-46 tål också att läsa och samtala om som en klangbotten till frågorna om främlingsfientlighet. Det kommer där inte an på någon tidigare grupptillhörighet utan på det medmänskligt goda man gör. En utmaning som slår mot etniskt tänkande.

Texten om hur Jesus botar den romerske officerens tjänare i Lukas 7:1-1 kan också väcka tankar om hur en medveten människa bör handla. Här till och med gentemot en soldat från ockupationsmakten!

Lägg till egna favorittexter, lätta såväl som svåra. Ta gärna med Hebreerbrevet 13:2 om änglar som gäster och om gästfrihet. Liknelsen om den barmhärtige samariern är 
väl given som diskussionsunderlag (Lukas 10:25-37).

I en rad  sådana bibelstudier lyfter man självklart in andra viktiga texter ur samtiden. Särskilt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och t ex barnkonventionen. Vips så har man mångdimensionaliteten och komplexiteten med i samtalet. Läser man därtill dagstidningstext om utvecklingen i Syrien i Irak eller i Palestina så finns det material som räcker länge, mycket länge!

Vinsten att fler kristna blir mer bevandrade i sina Biblar och därmed mera införstådda med att där finns Guds vilja och tilltal både öppet och fördolt är värd en hel del ansträngning. Men det kan ta på krafterna att behöva fundera över egna ställningstaganden och föreställningar i mötet med Skriftens ord och medkristnas tankar och reflektioner.