Ett underskott av tro och teologi

Min  önskelista innehöll en punkt 11: ..och därtill en hel mängd andra aktiviteter, skrifter och initiativ för att utjämna det stora kyrkliga underskottet vad gäller tro och teologi...

Provokativ kan det tyckas vara. Att påstå att det i trons kyrka finns ett underskott av tro och teologi. Förmodligen borde punkten vara betydligt mera fyllig. Innehålla flera ord som beskriver tillståndet i kyrkan. Men jag är inte säker på att påståendet ens då skulle gillas av de flesta. Som råkar få ögonen på önskemålet. Någon enstaka teologifestival kompenserar inte tillkortakommandena på området. Inte heller någon tillfällig studiecirkel löser upp tillståndet av brist.

Underskottet vad gäller tro blir uppenbart om man jämför antalet kyrkotillhöriga, det vill säga medlemmar, med antalet kyrkligt aktiva som deltar regelbundet i gudstjänstlivet och annat som hör samman med andlig mognad och växt. Gapet är stort och ständigt växande. Det redan relativt magra deltagandet i gudstjänster sjunker snabbare än det ganska stora antalet kyrkotillhöriga 

Underskottet handlar också om att tillväxten från en basal barnatro till en utvecklad och mognare vuxen tro inte får stöd, utrymme och stimulans. Det finns texter som ger exempel på hur det borde vara: När jag var barn ta­la­de jag som ett barn, förstod som ett barn och tänk­te som ett barn. Men se­dan jag blev vux­en har jag lagt bort det barns­li­ga. 1 Kor 13

Och exempel på hur tillväxten stannar av eller rent av går baklänges:

Ni borde vid det här laget själva vara lärare, men i stället behöver ni nu på nytt någon som lär er de första grunderna i Guds ord. Ni har återgått till att behöva mjölk i stället för fast föda. Hebr 5:12 Ett lackmustest för trons plats i en församling kan knappast bli fullständigt eftersom trons värld övergår mycket av det vi fullt ut kan  fatta och förstå. Men det hindrar inte att man enkelt kan undersöka om det i församlingen uppmuntras till andligt liv. Finns där en kultur som bejakar att man som kristen själv, i familjen eller i de olika verksamheterna har mer än en pliktskyldig andakt utan faktiskt läser bibeln och ber, genomför bibelstudier, samlas till bön och bönegrupper, möts i samtalscirklar om tro, organiserar hemgrupper, har undervisning utöver predikan, regelbundet studerar och rannsakar kyrkans lära och bekännelse, uppmuntrar till djupmeditation, pilgrimsvandrar, ordnar retreater eller uppbyggelsehelger osv osv Att sådan profilerad verksamhet är en bristvara är jag övertygad om. Överallt där jag möter andra församlingar brukar jag fråga hur man tänker kring ett sådant andligt växtklimat. Och det gör man inte så ofta. Råkar man ha något av detta tycks det räcka och ses som tillfredsställande, för att man där ska känna sig mer än nöjd. När många församlingar mycket väl kunde utöka repertoaren väsentligt. Reformationsjubiléet är ett så gott tillfälle som något!