I bokhyllans myller av volymer döljs märkliga skrifter. En del är värda att läsa och tänka över. Andra påminner om sådant som fortfarande är aktuellt 175 år senare. Just idag tog jag fram tre små böcker: Poetisk Kalender af Braun (Wilhelm von Braun). Den bok jag ska citera ur heter därtill Calle 1843. Den innehåller några kyrkokritiska och alldeles särskilt prästnegativa verser. Wikipedia skriver om von Braun: "1837 utgav han den första samlingen, Dikter, och samlade sina dikter och prosastycken i litterära kalendrar, från Calle 1843 till Borup 1860, sammanlagt ett tiotal diktsamlingar. Han var under några decennier en av Sveriges populäraste poeter".
I dagarna diskuteras ju yttrandefriheten i betydelse av att få och kunna kritisera religion och tro. Var gränsen skall gå vad gäller missaktning och hets mot folkgrupp är fortfarande inte alldeles klart. Fast präster är lika lite som bandyspelare eller politiker någon folkgrupp! Trosföreställningar kan kritiseras hårt men de som hyser sådan trosövertygelser kan inte riktigt med samma frihet kritiseras?
Nåväl, här kommer en riktigt elak och prästfientlig vers från 1843:
PRESTBRISTEN
Se till att din gudsfruktan icke är ett skrymteri, och tjena honom icke med falskt hjerta....... Och upphä dig icke sjelf, att du icke faller och på skam kommer; Och Herren uppenbarar din arghet, och omstörtar dig uppenbarligen för menniskorna. Jesu Syrachs Bok
Ej vinna kan på brist och förluster;
Men du har orätt: lid på präster brist,
Och du blir lycklig både först och sist.
