25 procent av de tillfrågade i en NOVUS-undersökning om politisk ordförståelse förstår inte/kan inte hjälpligt förklara vad ordet reform betyder! Av de 14 undersökta orden tillhörde rut-avdrag det mest begripliga. Utanförskap förstod 75 procent, men 25 procent av de tillfrågade saknade förståelse för vad ordet kunde betyda. Det resultat blir per automatik ett exempel på ordets innebörd! Skillnaden mellan utanför och innanför borde de flesta känna till. Hur kan det komma sig att man inte med enkel slutledning inte lyckas förstå? Är det månne misstron mot politiker som slår igenom?
Förståelsehorisonten har begränsats till att kunna förklara ordets betydelse. Men några mera distinktioner t ex mellan ett ords denotation eller konnotation redovisas inte. Under alla omständigheter är resultatet nedslående. Det är som om människor hör en massa ord de inte förstår och låter sig nöja? Kan det verkligen vara så? Ordet utanförskap har förekommit gång efter annan i politiska diskussioner och debatter, nog är det egendomligt att ordets betydelse då skulle undfly så många. Men om många inte alls är intresserade av lokal svensk politik eller vad politiker säger så kan det förklara att ordet blir svårförstått. Därtill är begreppet relativt oprecist men generellt och kan användas om alla möjliga situationer.
Främlingsfientlighet och rasism är de kanske tydligaste och mest obarmhärtiga instrumenten för att placera människor i permanent utanförskap! Ett tänkande (?) för att härska och dominera, eller fördriva och förfölja, dem som man betraktar som mindre värda. Somliga människor ska inte bara hållas utanför delaktighet, makt och inflytande, deras människovärde ska systematiskt förminskas eller förnekas. Mot sådana destruktiva och diaboliska krafter behöver vi alla rida spärr! Då hjälper knappt några bånglande kyrkklockor. Det blir ett slags protestens maktspråk som dränker rasisternas ord och tvingar dem till tystnad i stunden. Men sedan? Fryshuset som så många gillar att gilla gick en annan väg, Tydlig antirasism men med samtal och dialog som arbetsmetod för att hjälpa människor att kunna omvärdera och bryta sig loss ur destruktiva sammanhang.
Utanförskap kan brytas och ersättas med delaktighet och gemenskap. Detta andas kyrkan ständigt, trots sin stora bristfällighet. Det vi med våra ord säger och med vårt hjärta bekänner kan och ska bli levande verklighet: så är vi, fastän många, en enda kropp!
