Ett trossamfund, en kyrka, är inte en förening vilken som
helst. Dessvärre har kyrkosynen glidit iväg och liknar nu mera ett politiskt
parti än en apostolisk gemenskap som till lära och tradition är fast knuten
till en världsvid gemenskap: Kristi kyrka på jorden.
Befängd tanke, detta att kyrkan skulle ha blivit som en
förening eller ett parti. Men åtminstone om man betraktar viljan att förändra
kyrkans sätt att vara och verka är det inte så avlägset att se det så. Någon
kommer på en idé och vill vips få den infogad i Svenska kyrkan. Förslag dyker
upp i föreningar och partier och vinner så småningom kanske anklang. En kyrka
är däremot bunden av en lång rad beslut i vår kyrkas historia. Kyrkan har
bejakat de urgamla trosbekännelserna och därmed deras teologi. Vi har därtill
lagt den heliga Skrift som en särskild instans i avgörandet av vad som ska
tros och bekännas.
Nu dyker förslag upp om att införa nya prästvigningsvillkor
som dels kommer att begränsa biskoparnas prövning och därtill binda kyrkans
vigning till en bestämd hållning för den relativt nya företeelsen enkönade
äktenskap. En ordningsfråga kommer det att heta. Men infogas det i
vigningsvillkoren blir det något som kyrkan ska tro och bekänna.
En ny
äktenskapssyn måste omfattas och ska enligt somligas förslag bli ett villkor
för att kunna få Guds kallelse bekräftad av Svenska kyrkan. Ett utstuderat och
klurigt sätt att göra sig av med de präster som inte fullt ut och med munnens
bekännelse omfattar övertygelsen om att kyrkan genom sekler missförstått
skapelseordning och äktenskapets instiftelse och att sortera bort alla som kan
tänkas ha minsta lilla tveksamhet eller avvikelse just i fråga om äktenskap! Inte
om synd och frälsning, om Guds löften och den apostoliska traditionen. De som
tänker ”fel” ska rensas bort, så uppfattar jag förslaget. Ideologisk rensning
är med andra ord tanken och idén. Och de som driver denna förändring tillhör
sammanhang där mångfald och tanke- och yttrandefrihet tidigare hållits som vore
de heliga. Så icke mer?
Slår Svenska kyrkan in på denna tvångets väg med nya vigningsvillkor
viker den än mer av från sin samhörighet med den världsvida kristenheten. Det
vore mer än olyckligt.
