Det finländska samtalet ålar bort i gräset

Korta blogginlägg som man kan läsa snabbt är att föredra framför långa utläggninar och resonemang. Sålunda konstaterar jag att trivialiseringstendensen och snuttefieringen vinner mark. Bloggmark.

Men viljan att debattera lever stark - särskilt i Finland. Kolla bara Kyrkpressens bloggar. Se till exempel stillsams lilla inägg om tro och vetande som med 34 kommentarer blev till ett radband av inlägg...

Där märker man att kommentarkedjan slingrar sig åt alla möjliga håll. Och de mest kreativa utvikningar är möjliga. Vi får nog tänka om vad gäller ett samtals upplägg. Normalt lyssnar man på den som säger något och därefter ger man sina egna reaktioner, skäl och argument. Men hänger man inte med och på (typ) ålar det finländska samtalet bort i gräset och hamnar någon helt annan stans. Precis som i Sverige. Läs, begrunda och.... förundras!

Lita inte på myndigheterna!

Lita inte på myndigheterna. De bara ljuger! Myndighetskatalogen i huvudet börjar mata fram. Vilka myndigheter kan det handla om som far med osanning och bedrar folket?

Men Rösterna kommer från Lhasa och är fyllda av gråt och stor upprördhet. Unga munkar i Lhasa i Tibet avbryter regimens uppvisning av ett Tibet där ordning råder. The Guardian har en videofilm av händelsen. Och hos Yahoo kan man hitta AP:s korrespondent som berättar om hur det hela gick till. Och i Sveriges Radio rapporterar Nils Horner om PR-tricket som gick fel.

Ännu en händelse från Lhasa i Tibet att lägga på minnet inför Olympiaden...